Index    Nästa

Bilaga 1

Sammanfattning av samrådssvar

Enligt direktiven för uppdraget har Statskontoret samrått med företrädare för telemarknad samt med representanter för berörda myndigheter och organisationer. Samrådet genomfördes i september 1997 utgående från ett utkast (1997-09-04) till denna rapport. 19 organisationer ombads att lämna samråd. Svar har inkommit från Försvarsmakten (Högkvarteret), IT-kommissionen, Närings- och teknikutvecklingsverket, Post- och telestyrelsen, SUNET, SWEDAC, Säkerhetspolisen, Överstyrelsen för civil beredskap, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB, ISOC-SE, SEIS, Global One Services AB och Telia AB.

Rapportutkastet har mottagits positivt. Några har påpekat att den korta tiden (14 dagar) för samråd medfört att innehållet i rapporten inte hunnit studeras i detalj. Flertalet samråd innehåller förslag till förändringar och förtydliganden av rapporten. Utredningen har så långt möjligt beaktat dessa vid den slutliga utformningen.

Några av samråden innehåller synpunkter som gäller de organisationer som är involverade kring de gemensamma resurserna och registreringen av domännamn.

Försvarsmakten anser bl.a. att alternativ placering av knutpunkten i Skåne bör övervägas liksom lokalisering av knutpunkt till Lycksele eller Älvsbyn. Vidare pekar Försvarsmakten på problemen med amerikanska exportrestriktioner för krypteringsprodukter och att certifikathanteringen vid digitala signaturer måste vara stabil.

IT-kommissionen föreslår att rapporten disponeras på annat sätt. Detta har lett till en ny disposition som överensstämmer med linjerna i IT-kommissionens förslag. IT-kommissionen har även lämnat åtskilliga kommentarer till olika delar av rapporten.

Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK) instämmer i att endast TCP/IP-arkitekturen uppfyller de väsentligaste kraven på en öppen kommunikationsarkitektur men anser att framtiden borde ha diskuterats lite mer. Vidare anser NUTEK att det är var och ens sak hur accessen från hushållen skall ske.

Post- och telestyrelsen (PTS) understryker att en enskild stat inte funktionellt kan särreglera Internet och att eventuell reglering endast kan ske på multilateral nivå. PTS anser också att diskussionerna kring möjligheten att driva Internet inom landet vid avspärrning är särskilt värdefulla. PTS bedömer att dagens telelösningar kommer att vara förstahandsalternativ för särskilt väsentlig kommunikation under relativt lång tid och att det är mindre troligt att Internet mycket snabbt övertar kommunikationsmarknaden. PTS föreslår att de bör ansvara för den föreslagna krishanteringsorganisationen enligt nuvarande avsnitt 16.6.2 i rapporten. I utkastet till rapport fanns också ett förslag att PTS skulle införa en ny nummerserie och nummerplan för portabla nummer. PTS anser att detta bör utredas först och att det inte är självklart att PTS utreder det.

SUNET framhåller att bristen på verklig redundans i transmissionsnätet är ett problem.

SWEDAC invänder mot förslaget i utkastet till rapporten om sin roll vid hanteringen av krypteringsnycklar. Detta har lett till att rapporten har arbetats om i detta avseende.

Säkerhetspolisen föreslår att företaget Netnod SUA-upphandlas med förslagsvis PTS som upphandlande myndighet. Detta bör även gälla knutpunktslokaler och reservkraft. Säkerhetspolisen har också synpunkter på de delar som rör kryptering.

Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) anser att storstadsregionerna är mindre lämpliga för etablering av fler knutpunkter. Vidare betonas vikten av att Internet kan drivas autonomt och skyddat mot olika former av störningar. ÖCB anser det också vara absolut nödvändigt med en inom landet placerad namnserver för DNS-roten. Den bör dock inte lokaliseras till Stockholm.

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB ställer sig positivt till att ta ansvar för att anskaffa lämpliga klockor för tidgivning och att kontrollera klockorna.

SEIS anser att utredningen bedrivits inom en alltför snäv krets. SEIS anser vidare att det i Sverige saknas en av regeringen bemyndigad instans som har att ta tillvara hela samhällets intressen inom området IT och IT-säkerhet. SEIS pekar på det omfattande internationella arbete som bedrivs om trovärdiga tredjepartstjänster och om lagstiftning kring digital signatur.

Telia AB anser att man med fördel kan låta operatörer (eller andra) i konkurrens ta ansvar för att driva gemensamma nätresurser.

KOMMUNIKATIONS-

DEPARTEMENTET

1996-09-26

Riktlinjer för uppdrag till Statskontoret

Bakgrund

Användningen av Internet ökar lavinartat i världen. Sverige är inget undantag, vi tillhör de länder där användningen ökar snabbast. Allt fler företag, organisationer, myndigheter och enskilda utnyttjar Internet i sin verksamhet. Internet är en viktig och växande del i den svenska informations- och kommunikationsinfrastrukturen.

Svenska forskare och experter har deltagit mycket aktivt i utvecklingen av Internet. Det har medfört att ett av världens främsta kompetenscentra, när det gäller Internetteknik, etablerats i Sverige i anslutning till bl.a. Kungliga Tekniska Högskolan, KTH.

Internet kommer sannolikt att växa mycket snabbt i betydelse inom många samhällssektorer. Nya använd-ningsområden tillkommer dagligen, dels i form av traditionella datorlösningar som går över till Internet som kommunikationslänk, dels i form av helt nya användningsområden som inte varit möjliga med annan teknik. Företag, myndigheter och enskilda blir mer och mer beroende av att Internet fungerar på ett tillfredsställande och säkert sätt.

Organisationen kring Internet är idag mycket infor-mell. Detta har i många avseenden varit en tillgång och skapat förutsättningar för en flexibilitet och anpassningsförmåga som sannolikt till stor del bidragit till Internets framgångar.

Syftet med översynen av Internet

Syftet med översynen är bl.a. följande:

- Att med bibehållande av nätets öppna karaktär, öka uthålligheten i den organisation av gemensamma, konkurrensneutrala funktioner, som krävs för administrationen och utvecklingen av Internet.

- Att minska nätets sårbarhet för störningar.

- Att öka nätets användbarhet genom att överväga om det behövs ett fastare regelverk och en mer utvecklad struktur för den svenska delen av Internet.

- Att, mot bakgrund av föregående punkt, se hur regelverk och struktur bör utformas.

Förslag som rör regelverket och strukturen skall ligga i linje med internationella rekommendationer och standarder, vara ändamålsenligt från teknisk synpunkt och behandla frågor som bl.a. namn- och adressplan, utveckling av vägvalsregister, admini-stration av säkerhetsnycklar samt utveckling av en nationell sökstruktur. Utgångspunkten skall vara att bygga vidare på den kompetens inom Internet-området som byggts upp på olika håll i Sverige.

Riktlinjer

Statskontoret skall ta fram en beskrivning som visar hur strukturen i den svenska delen av Internet skall se ut för att möta de behov som kommer att finnas i vårt land. Statskontoret skall bl.a:

- Föreslå flera regionala knutpunkter för samman-koppling av datanäten.

- Identifiera vilka krav som bör ställas på nätope-ratörerna och överväga hur sådana krav kan till-godoses.

- Överväga om det behövs regler för hur en ny nät-operatör får tillgång till och därefter bidrar till de gemensamma resurser som operatörerna tillhandahåller samt vid behov föreslå sådana regler.

- Föreslå regler för hur en ny operatör på ett kon-kurrensneutralt sätt kan bli delaktig i nätens sammankopplingspunkter i Sverige.

- Klarlägga hur den svenska delen av Internet på-verkas vid tekniska eller andra problem eller i händelse av blockad/avspärrning.

- Ett tekniskt sunt regelverk avseende bl.a. namn- och adressplan, utveckling av vägvalsregister, administration av säkerhetsnycklar/signerings-nycklar samt utveckling av en nationell sökstruktur skall tas fram.

- Bedöma om den nuvarande administrationen av Internet är adekvat, eller om den bör organiseras på annat sätt.

Utgångspunkten för utredningen skall vara att staten endast i undantagsfall ingriper med reglering. Branschen skall i så stor utsträckning som möjligt ta ansvar för krav på nätoperatörer etc.

3

Det är av stor vikt att se till att privata och kommunala operatören har samma gränssnitt mot användarna.

Infrastrukturen skall bestå av ett antal delar som beskrivs funktionella med s.k. öppna standarder och inte med produkter.

Beskrivningen skall bestå av en analysdel med ingå-ende faktorer och en syntesdel som beskriver hur infrastrukturen skall se ut samt hur uthålligheten skapas och avses fungera.

Uppräkningen av vad som ingår i uppdraget är inte exlusiv. Ytterligare delar kan tillföras efter samråd med Kommunikationsdepartementet.

Samtrafik på applikationsnivå

Statskontoret skall dokumentera de fall där sam-trafik är möjlig mellan applikationer, som använder eller kan förväntas använda Internetteknologi och existerande traditionella kommunikationssystem.

Organisationen

Statskontoret skall föreslå organisation för den svenska delen av Internet.

Statskontoret skall särskilt beakta och föreslå regler kring de sammankopplingspunkter som föreslås tillskapas, samt tillgång till och drift av dessa punkter.

Finansiering

Utredaren skall ge förslag till hur utbyggnad och finansiering av gemensamma och kritiska resurser skall göras. Utgångspunkt skall vara att opera-törerna svarar för finansieringen.

Uppdragets bedrivande

Statskontoret skall genomföra sitt uppdrag med stöd av expertorganisationer som SNUS (Swedish Network Users Society) och SEIS (Säkrad Elektronisk Information i Samhället) med flera.

Vidare behöver en referensgrupp bildas, som granskar förslagen och gör en verksamhetsbedömning av strukturen.

Statskontoret skall samråda med företrädare för telemarknaden samt med representanter för berörda myndigheter och organ.

 Föregående    Index    Nästa