Föregående

 Index

 Nästa

12 Nationella knutpunkter för samtrafik

Statskontoret föreslår att nationella knutpunkter endast skall användas av de operatörer som har nationell täckning i Sverige. Vidare föreslår Statskontoret att vissa regler skall gälla för att operatörerna skall få ansluta sig till knutpunkterna.

Utöver den nationella knutpunkten i Stockholm och den planerade knutpunkten i Göteborg, föreslår Statskontoret att ytterligare nationella knutpunkter etableras successivt med början i Malmö/Lund och därefter i Sundsvall.

I direktiven för uppdraget anges det att Statskontoret skall "föreslå flera regionala knutpunkter för sammankoppling av datanäten". Med detta förstås nationella knutpunkter för samtrafik mellan operatörer som etableras på regional nivå.

Likaså anges i syftet med utredningen följande: "Att med bibehållande av nätets öppna karaktär, öka uthålligheten i den organisation av gemensamma, konkurrensneutrala funktioner, som krävs för administration och utveckling av Internet".

Utöver de nationella knutpunkterna kommer det troligen i Sverige att etableras andra knutpunkter på regional eller lokal nivå. Dessa knutpunkter behandlas inte i denna rapport.

En knutpunkt utgör en fysisk transportväg, i form av en sammankopplingspunkt, mellan fler än två operatörers nät. Trafik mellan olika operatörers nät kan alltså utväxlas över knutpunkten.

Med nationella knutpunkter avses de knutpunkter som etableras enligt avsnitt 12.4. Statskontoret föreslår att nationella knutpunkter endast skall användas av de operatörer som har nationell täckning i Sverige. Undantag gäller för de operatörer som inte har kunder i Sverige. Nationella knutpunkter etableras med god geografisk spridning på orter med stor trafiktäthet. Genom att ha flera nationella knutpunkter erhålls såväl redundans som lastdelning.

Varje nationell knutpunkt skall ha sådan kapacitet att den kan hantera trafiken mellan operatörernas nät. Detta kan ske genom gemensam sammankopplingsutrustning. I de fall den gemensamma sammankopplingsutrustningen inte har kapacitet nog att hantera trafiken mellan vissa operatörers nät, etablerar knutpunktsleverantören kompletterande bilaterala transportvägar direkt mellan dessa operatörers nät.

För att få ansluta sig till de nationella knutpunkterna har knutpunktsleverantören (se 12.4) fastställt att operatörer bl.a. skall uppfylla följande krav:

• ha eget AS-nummer,
• inte använda defaultrouting,
• ha routingutbyte med minst två andra operatörer via de nationella knutpunkterna,
• endast skicka trafik till destination med vilken man i förväg kommit överens om trafikutbyte, samt
• vara ansluten till samtliga nationella knutpunkter.

Statskontoret stödjer att dessa krav skall uppfyllas.

I Stockholm finns i dag den enda nationella knutpunkten i Sverige.

Under juni 1997 ombildades denna knutpunkt från en samlokaliserad lösning till en distribuerad lösning med utrustning placerad på två platser i Stockholm. Den tidigare knutpunkten har varit placerad på KTH. (Se vidare i bilaga 14 "Den nationella knutpunkten i Stockholm".)

Genom att etablera ytterligare nationella knutpunkter utöver den i Stockholm erhålls redundanta förbindelser och en lastfördelning av trafiken inom Sverige.

För den tekniska lösningen har utredningsgruppen kommit fram till att följande två varianter av nationella knutpunkter är lämpligast:

1. Distribuerad lösning med centrala delar dubblerade.
   Variant 1 innebär en dubblering av central utrustning och att denna är placerade i två skilda lokaler. Kommunikationen mellan de centrala delarna sker via optisk fiber. Den yta som krävs på respektive plats är en lokal om minst 10 m2. Respektive operatör har sin utrustning placerad på annat håll, dvs. i egen lokal skild från den centrala delen. Operatörens utrustning ansluts till båda de centrala utrustningarna via optisk fiber
   
2. Samlokaliserad lösning med centrala delar dubblerade.
   Variant 2 innebär att de centrala delarna är dubblerade och att dessa är placerade inom samma lokal. Respektive operatör har också sin utrustning placerad i denna lokal eller i nära anslutning till de centrala delarna. Operatörernas utrustning ansluts till båda de centrala utrustningarna. Den yta som krävs för den gemensamma lokalen är minst 40 m2.

För båda varianterna gäller att lokalen för de centrala delarna skall ha elkraft och kylanläggning med reservgång för drift under 14 dagar.

Som exempel på utrustning för de centrala delarna kan nämnas att för den nya (1997-06) knutpunkten i Stockholm utgörs de av två FDDI-växlar och dubblerade fiberoptiska förbindelser till respektive operatörs utrustning.

En viktig utgångspunkt för de nationella knutpunkterna är att behovet av samtrafikskapacitet mellan operatörer alltid skall kunna tillgodoses. Detta innebär bl.a. att den tekniska lösningen för knutpunkterna skall vara utbyggbar och flexibel. Etablering av knutpunkterna föreslås ske successivt (se nedan).

Kriterier för val av ort för placering av nationell knutpunkt:

• alla Internetoperatörer har (eller vid driftstart har) infrastruktur till den aktuella orten (detta anger grovt var kunderna finns),
• transmissionsnätets topologi; nuvarande och planerad utbyggnad av fiberoptiska nät; speciellt gäller det tvärförbindelser,
• lokal för utrustning med lämpligt fysiskt skydd t.ex. bergrum,
• för distribuerad lösning (variant 1) kräver tillgång till fiberoptiskt nät inom orten.

Statskontoret föreslår att etableringen av knutpunkterna sker successivt utgående från behovet. Bedömningen är att det under en överblickbar tid är aktuellt med maximalt åtta stycken nationella knutpunkter för Sverige. En utgångspunkt för etableringen är att den nya knutpunkten i Stockholm har tagits i drift under juni 1997 och att knutpunkten i Göteborg kommer att tas i drift under december 1997.

Nedan anges förslag till etablering av knutpunkt nummer 3-4. För den femte knutpunkten anges endast tänkbar ort.

På samtliga angivna orter ovan är de större Internetoperatörerna representerade med sin infrastruktur, dvs. det finns ett kundunderlag.

Enligt uppgift från knutpunktsleverantören (se nedan) kommer knutpunkt i Göteborg att vara en distribuerad lösning (variant 1 ovan) och uppbyggd på samma sätt som knutpunkten i Stockholm. Detta innebär att utrustningen kommer att vara installerad två lokaler i Göteborgsområdet och att optisk fiber utnyttjas för kommunikation mellan dessa lokaler samt mellan lokalerna och respektive operatörs lokal.

För etablering av knutpunkten i Skåne finns tillgång till bergrumsanläggning. Med hänsyn till att det ur beredskapssynpunkt kan vara mindre lämpligt att placera nationella knutpunkter i storstadsregioner föreslås att knutpunktsleverantören tillsammans med operatörer samt försvars- och beredskapsmyndigheter ytterligare överväger val av ort för placering i Skåne.

För etablering av den första knutpunkten i Norrland föreslås Sundsvall som lämplig ort, där bergrumsanläggning finns. Alternativ som övervägts är Lycksele och Älvsbyn där det också finns bergrum för placering av utrustningen. Det är dock inte kommersiellt försvarbart att etablera en knutpunkt på någon av dessa orter i januari 1999. Dock bör man ur beredskapssynpunkt även överväga alternativen Lycksele och Älvsbyn och möjligheten till statlig finansiering av dessa knutpunkter. PTS har uppgett att medel för sådana åtgärder finns.

Med hänsyn till den förväntade trafiktillväxten är Örebro tänkbar ort för etablering av den femte knutpunkten. Ytterligare knutpunkter, dvs. från den sjätte knutpunkten, etableras vid behov.

Utredningsgruppen kan konstatera att för etablering av den nationella knutpunkten i Stockholm har Stiftelsen för telematikens utveckling bildat Netnod Internet Exchange i Sverige AB (Netnod). (Se bilaga 8.) Netnod kommer också att svara för den planerade etableringen av knutpunkten i Göteborg.

Eftersom det redan finns en organisation för etablering och drift av knutpunkter, dvs Netnod, anser Statskontoret att den organisationen även är lämplig för etablering av övriga nationella knutpunkter enligt ovan. Etableringen föreslås ske i ett nära samarbete med de Internetoperatörer som har eget stamnät i Sverige (via SNUS undergrupp SOF), PTS och andra eventuella knutpunktsleverantörer. Denna samarbetsgrupp anger också vilken teknisk lösning och utrustning som skall väljas samt lämplig lokal för utrustningen. Knutpunktsleverantören ansvarar för planering och installation samt för drift av knutpunkterna.

Statskontoret föreslår att alla Internetoperatörer med eget stamnät i Sverige och med nationell täckning skall vara anslutna, direkt eller via annan operatör, till samtliga nationella knutpunkter. I de fall en sådan operatör väljer att inte ansluta sig direkt till en nationell knutpunkt är den operatören att betrakta som kund till den andre operatören. En sådan operatör betalar för sin transittrafik till den vars nät operatören utnyttjar. Undantag gäller för de operatörer som inte har kunder i Sverige men som har anslutning till knutpunkt.

I övrigt gäller de regler som utformats av knutpunktsleverantören.

Vilka krav som bör ställas på Internetoperatörer framgår av avsnittet 11.1.2 "Krav på Internetoperatör".

Se avsnittet 15 "Finansiering av gemensamma resurser".

 Föregående    Index    Nästa