About this blog…

I am employed by Netnod as head of engineering, research and development and am among other things chair of the Security and Stability Advisory Committee at ICANN. You can find CV and photos of me at this page.

As I wear so many hats, I find it being necessary to somewhere express my personal view on things. This is the location where that happens. Postings on this blog, or at Facebook, Twitter etc, falls under this policy.

The views expressed on this post are mine and do not necessarily reflect the views of Netnod or any other of the organisations I have connections to.

RAKEL / TETRA – en enda stor #fail

Rapporten Rakel, nuläge och framtid (Fö2009/1090/SSK) har just publicerats av Försvarsdepartementet.

Efter att ha läst denna måste alla inse hur snurrigt projektet RAKEL utvecklats och drivits. Jag har själv skrivit om RAKEL en hel del gånger, och det enda rätta nu är att börja om. Ta ett rejält omtag, gå igenom vilka krav som finns, och ta beslut om hur man ska lägga ner RAKEL, och bygga nytt. Ett nytt system som bygger på hyllvaror, dvs ett vidareutvecklad, speciell variant av 3G/4G så att blåljusmyndigheter kan tjuvåka på samma infrastruktur och samma teknik som alla använder i samhället. Det är extremt få krav på RAKEL som idag inte kan uppfyllas av de 3G-abonnemang som man kan köpa på hyllan, och det är min bedömning att man relativt enkelt – och betydligt billigare – kan få dessa eller liknande funktioner i de civila nät som redan finns med betydligt bättre täckning än vad RAKEL någonsin kommer få i Sverige.

Jag vill peka på ett par delar av rapporten, många från summeringen som ni enkelt kan läsa själva.

Bakgrund
Effektiva insatser vid nödlägen inom områdena allmän ordning, säkerhet och hälsa kräver ett gemensamt och modernt kommunikationssystem med anpassad funktionalitet samt god kapacitet och täckning. Systemet måste också vara säkert såväl när det gäller funktion som integritet.

Rakel beräknas i dag täcka in 93 procent av befolkningen och ska när det är fullt utbyggt täcka nästan 100 procent av befolkningen. Det allmänna intrycket är att radiotäckningen upplevs som en positiv faktor av användarna och att denna utgör en fördel i förhållande till äldre system.

Standarden är framförallt avsedd för tal men medger även viss datakommunikation, med låg överföringskapacitet. Denna kan dock förbättras med ny teknik. Tetra-tekniken är den enda teknik som hittills har svarat upp mot de funktionskrav som blåljusmyndigheterna ställer för sina kommunikationssystem. Systemet erbjuder goda möjligheter till samverkan genom att man kan bilda talgrupper, såväl statiska som dynamiska. Rakel anses under överskådlig tid kunna hävda sig väl tekniskt sett gentemot andra system. Ur teknisk synvinkel bedöms Tetra finnas i åtminstone 15 år till.

Men sedan:

Arbetsgruppen har bedömt att samverkan fungerar tillfredsställande inom de olika användarorganisationerna medan samverkan mellan olika organisationer inte fungerar lika väl.

Och detta, ganska fantastiskt att man måste påpeka att funktioner saknas, och att detta är ett problem:

Tekniska problem förekommer framförallt när det gäller att vissa tjänster som är avsedda att ingå i Rakel inte har tillhandahållits.

De mest akuta problemen att komma tillrätta med är i nuläget att Rakel måste fås att fungera med de funktioner som är avsedda att finnas.

Internationell samtrafik och roaming är i dag inte möjliga.

Och vad gäller kostnader:

I september 2009 fanns det drygt 21 000 abonnemang i Rakelsystemet.

Investeringarna i Rakel är avsedda att omfatta ca 3 miljarder kr. I september 2009 uppgick investeringskostnaderna för utbyggnaden till ca 947 mnkr.

I nu gällande riskdagsbeslut för Rakel ingår att systemet då det är fullt utbyggt ska finansieras genom avgifter.

För 2010 beräknas kostnaderna uppgå till 499 mnkr. Kostnaderna förväntas öka till 560 mnkr för 2013 för att sedan sakta minska.

Vid beräkning av framtida intäkter är osäkerheterna stora.

De förväntade totala intäkterna 2009 baserades på en anslutning till Rakel om ca 19 000 abonnenter från kommuner och landsting. I september 2009 var antalet helårsabonnenter från kommuner och landsting 550 stycken. De intäkter som genereras från denna grupp användare är 4,8 mnkr att jämföra med en prognostiserad intäkt om 162,8 mnkr.

Rakel kan beräknas gå med underskott som ökar från ca 194 mnkr 2009 till ca 294 mnkr 2010. Därefter minskar underskottet för att vändas till ett överskott 2015 om ca 78 mnkr. Rakel-systemet kommer med dessa beräkningar inte att kunna bära sina kostnader 2012 utan tidigast 2015.

Parallellt lyckas Sverige tillsammans med EU skrapa ihop mellan 100 och 300 miljoner kronor (beroende på hur man räknar) för 2010 för utbyggnad av bredband.

Alltså, hur kan NÅGON se att detta är ett projekt som ska fortsätta?