About this blog…

I am employed by Netnod as head of engineering, research and development and am among other things chair of the Security and Stability Advisory Committee at ICANN. You can find CV and photos of me at this page.

As I wear so many hats, I find it being necessary to somewhere express my personal view on things. This is the location where that happens. Postings on this blog, or at Facebook, Twitter etc, falls under this policy.

The views expressed on this post are mine and do not necessarily reflect the views of Netnod or any other of the organisations I have connections to.

RAKEL / TETRA – en enda stor #fail

Rapporten Rakel, nuläge och framtid (Fö2009/1090/SSK) har just publicerats av Försvarsdepartementet.

Efter att ha läst denna måste alla inse hur snurrigt projektet RAKEL utvecklats och drivits. Jag har själv skrivit om RAKEL en hel del gånger, och det enda rätta nu är att börja om. Ta ett rejält omtag, gå igenom vilka krav som finns, och ta beslut om hur man ska lägga ner RAKEL, och bygga nytt. Ett nytt system som bygger på hyllvaror, dvs ett vidareutvecklad, speciell variant av 3G/4G så att blåljusmyndigheter kan tjuvåka på samma infrastruktur och samma teknik som alla använder i samhället. Det är extremt få krav på RAKEL som idag inte kan uppfyllas av de 3G-abonnemang som man kan köpa på hyllan, och det är min bedömning att man relativt enkelt – och betydligt billigare – kan få dessa eller liknande funktioner i de civila nät som redan finns med betydligt bättre täckning än vad RAKEL någonsin kommer få i Sverige.

Jag vill peka på ett par delar av rapporten, många från summeringen som ni enkelt kan läsa själva.

Bakgrund
Effektiva insatser vid nödlägen inom områdena allmän ordning, säkerhet och hälsa kräver ett gemensamt och modernt kommunikationssystem med anpassad funktionalitet samt god kapacitet och täckning. Systemet måste också vara säkert såväl när det gäller funktion som integritet.

Rakel beräknas i dag täcka in 93 procent av befolkningen och ska när det är fullt utbyggt täcka nästan 100 procent av befolkningen. Det allmänna intrycket är att radiotäckningen upplevs som en positiv faktor av användarna och att denna utgör en fördel i förhållande till äldre system.

Standarden är framförallt avsedd för tal men medger även viss datakommunikation, med låg överföringskapacitet. Denna kan dock förbättras med ny teknik. Tetra-tekniken är den enda teknik som hittills har svarat upp mot de funktionskrav som blåljusmyndigheterna ställer för sina kommunikationssystem. Systemet erbjuder goda möjligheter till samverkan genom att man kan bilda talgrupper, såväl statiska som dynamiska. Rakel anses under överskådlig tid kunna hävda sig väl tekniskt sett gentemot andra system. Ur teknisk synvinkel bedöms Tetra finnas i åtminstone 15 år till.

Men sedan:

Arbetsgruppen har bedömt att samverkan fungerar tillfredsställande inom de olika användarorganisationerna medan samverkan mellan olika organisationer inte fungerar lika väl.

Och detta, ganska fantastiskt att man måste påpeka att funktioner saknas, och att detta är ett problem:

Tekniska problem förekommer framförallt när det gäller att vissa tjänster som är avsedda att ingå i Rakel inte har tillhandahållits.

De mest akuta problemen att komma tillrätta med är i nuläget att Rakel måste fås att fungera med de funktioner som är avsedda att finnas.

Internationell samtrafik och roaming är i dag inte möjliga.

Och vad gäller kostnader:

I september 2009 fanns det drygt 21 000 abonnemang i Rakelsystemet.

Investeringarna i Rakel är avsedda att omfatta ca 3 miljarder kr. I september 2009 uppgick investeringskostnaderna för utbyggnaden till ca 947 mnkr.

I nu gällande riskdagsbeslut för Rakel ingår att systemet då det är fullt utbyggt ska finansieras genom avgifter.

För 2010 beräknas kostnaderna uppgå till 499 mnkr. Kostnaderna förväntas öka till 560 mnkr för 2013 för att sedan sakta minska.

Vid beräkning av framtida intäkter är osäkerheterna stora.

De förväntade totala intäkterna 2009 baserades på en anslutning till Rakel om ca 19 000 abonnenter från kommuner och landsting. I september 2009 var antalet helårsabonnenter från kommuner och landsting 550 stycken. De intäkter som genereras från denna grupp användare är 4,8 mnkr att jämföra med en prognostiserad intäkt om 162,8 mnkr.

Rakel kan beräknas gå med underskott som ökar från ca 194 mnkr 2009 till ca 294 mnkr 2010. Därefter minskar underskottet för att vändas till ett överskott 2015 om ca 78 mnkr. Rakel-systemet kommer med dessa beräkningar inte att kunna bära sina kostnader 2012 utan tidigast 2015.

Parallellt lyckas Sverige tillsammans med EU skrapa ihop mellan 100 och 300 miljoner kronor (beroende på hur man räknar) för 2010 för utbyggnad av bredband.

Alltså, hur kan NÅGON se att detta är ett projekt som ska fortsätta?

7 comments to RAKEL / TETRA – en enda stor #fail

  • Vad jag inte kan se i kritiken mot RAKEL är konstruktiva förslag på alternativa lösningar.

  • paf

    Bra poäng Patrik.

    Alternativ är att bygga vidare på tex en av de 3G-standarder som används i Europa. Grundläggande krav för funktionen skall vara att existerande infrastruktur som de privata 3G-aktörerna använder ska användas som bärare. Interoperabilitet med existerande 3G-system ska också krävas, så att de som använder “RAKELv2” inte ska behöva ha två telefoner. Från RAKEL ska man naturligtvis ta med en mängd krav, som att man hanterar kryptering, hantering av samtalsgrupper etc på ett enkelt sätt. Handenheterna ska kunna ha dual-funktion och direkt kunna fungera som krypterad walkie-talkie.

    Säkrad transmission vid bortfall av näten kan ges genom tex att koppla in de privata 3G-operatörerna mot den transmission som Försvaret har, där man tillser att prioritering av samtal och routing av samtal är sådant att enbart RAKELv2-användares samtal kan routas den vägen.

    Etc…

    Jag tror alltså man kan få ganska många funktioner i de 3G-nät som finns om man är beredd att betala 500 miljoner om året de närmaste fem åren, eller 25kSEK/handenhet.

  • Sam

    Projektledning, beslutsunderlag/förankring, målbild och upphandling lämnar väldigt mycket att önska, bl.a. en liten sammanställning som i detalj visar att GSM aldrig var ett alternativ att 3G inte är ett alternativ, samt vilka konsekvenser, kostnader och förseningar ett användande av 4G skulle innebära…

  • Sam

    Jag har följt hela Rakel-projektet av och till i ett decennium, redan från innan man gjorde den omstridda upphandlingen.

    Ett stort antal polis- och säkerhetsmyndigheter, storflygplatser, containerhamnar – organisationer med extremt höga krav på tillgänglighet och funktionalitet – runt omkring i världen har valt och infört Tetra. IDF (Israeliska försvaret) använder det till och med i fält!

    Tetra torde med andra ord kunna klassas som moget och stabilt sedan länge. Det är med alltså inte standarden utan produkten eller snarare införandet det är fel på.

    Stora delar av investeringarna är gjorda. Det är dags att ta ett djupt andetag, se efter om det behövs ny projektledning, om det saknas direktiv eller mål och sedan raskast möjligt göra om och göra rätt.

  • Kan man dra några lärdomar av hur järnvägen har valt och infört GSM-R?

    Det är GSM med lite extra funktioner tillagt. Man har egna basstationer och egna frekvenser, vilket ger garanterad täckning på alla platser i järnvägsnätet, och garanterad kapacitet i nödsituationer, samtidigt som man har en fördel i att mycket av komponenterna är standard-GSM. Jag vet inte hur stor skillnaden är mot vanlig GSM, men en lokförare kan till exempel skriva in sitt tågs tågnummer i handenheten, och sen kan alla andra användare ringa direkt till det numret.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/MobiSIR
    https://sv.wikipedia.org/wiki/GSM-R

  • Mats L

    Du är förvånande dåligt påläst, Patrik. Det är kanske därför som inte heller du kommer med realistiska förslag till alternativa lösningar.

    Jag är inte part i målet, men har följt utredandet och tillblivelsen av Rakel sedan UGR i mitten på 90-talet. Tyckte från början precis som du, att de vanliga publika näten borde vara förstahandsalternativet. Men med ökad kunskap insåg jag att det inte fungerar. Många andra har därefter sagt som du nu, “…man kan få ganska många funktioner i de 3G-nät som finns…”, men kommit till insikt om att det är avgörande funktioner som _inte_ klaras. Då hjälper ju inte att många andra finns. Ericsson lobbade länge för en lösning byggd på 3G men kom till sist fram till slutsatsen, skriftligt till utredningen, att det inte höll.
    Rapporten som kom nu visar också att _alla_ som tittat djupare på detta har kommit till samma slutsats.

    Allmänt är rapporten balanserad och bra. Man får fel intryck av de lösryckta citat som du gjort. T ex kan inte Rakel som system lastas för den samverkan som fungerar “mindre väl” – som jag förstått saken beror det inte på Rakel utan på att de berörda organisationerna inte förberett (administrativt) de samverkansmöjligheter som systemet medger. Ungefär som att skylla GSM-/3G-näten för att man inte fått telefonnumret till den man vill nå.

    Konkreta krav som inte klaras av GSM/3G:
    * Push-to-talk i stora flexibla grupper (typisk för polis o brandkår)
    * Tillgänglighet i kritiska lägen, när blåljusmyndigheter som bäst behöver systemet
    (prioritet löser det inte, dessutom skulle reservkraft och kapacitet behövas i helt annan utsträckning än som finns i dagens publika nät)

    Tekniskt sett kan 3G klara de flesta kraven, precis som du säger. I flera avseende är 3G mycket bättre är Tetra. Inte konstigt att poliser och andra använder 3G-lurar parallellt, funkar säkert mycket bättre för registerslagningar, videoöverföring och mycket annat – typiskt sånt som är “grädde på moset” och går att avstå från om det skulle krisa.

    Trots allt: Jag tror för min del att man skulle använda ice.net i glesbygd i stället för att bygga ut med Tetra. Där finns ändå inte så mycket poliser och räddningsfolk i övrigt. Det, tillsammans med den goda räckvidden i 450 MHz-bandet, gör det lättare att klara de kritiska kraven jag listat ovan.

  • Magnus Redin

    Det är bra om militär, räddningstjänst, övriga blåljusmyndigheter och extremt viktiga stödfunktioner för infrastrukturen som elnätsreparatörer och telesystemsreparatörer har tillgång till ett kommunikationssystem som är helt oberoende av internet, GSM, 3G, 4G och gammaldags trådtelefon.