About this blog…

I am employed by Netnod as head of engineering, research and development and am among other things chair of the Security and Stability Advisory Committee at ICANN. You can find CV and photos of me at this page.

As I wear so many hats, I find it being necessary to somewhere express my personal view on things. This is the location where that happens. Postings on this blog, or at Facebook, Twitter etc, falls under this policy.

The views expressed on this post are mine and do not necessarily reflect the views of Netnod or any other of the organisations I have connections to.

Hur går det med PSI-direktivet?

I dagens Computer Sweden beskrivs det i en artikel hur offentlig sektor inte vill släppa ifrån sig information. Det är Peter Egardt på Stockholms Handelskammare beskriver hur illa det är med implementationen av det s.k. PSI-Direktivet. En annan artikel beskriver hur Transportstyrelsen ville ha en hel del pengar för rådata. Mer pengar än vad utvecklarna räknat med.

Redan hösten 2008 beskrevs det i Dagens Juridik hur Sverige fått bakläxa vad gäller implementation av direktivet, och dagens artiklar visar att det fortfarande inte hänt någonting alls.

Man ser också i en av artiklarna hur SMHI erkänner att de misslyckats med att sälja information. De fick under förra året in en miljon kronor på att sälja väderdata. Tjänster som vackertväder.se hämtar information från yr.no (ett samarbete mellan NRK och Meteorologisk institutt) i Norge istället för att hämta det från SMHI. Eller snarare, de hämtar data gratis från SMHI genom att få den från Norge. SMHI säger att de kan släppa information “kanske om ett par år“. Jösses!

Att få data från offentlig sektor har i de länder där det är möjligt varit extremt lyckosamt. Organisationen med informationen behöver inte utveckla några tjänster, det skapas konkurrens på marknaden vad gäller förädling av data, och mängden innovation generellt har fullkomligt exploderat.

Men även PSI-direktivet är urvattnat, och om sedan länder som Sverige inte ser till att det implementeras så har det i praktiken ingen verkan alls. Så frågan är vilka som inte vill ha det?

Jag tror det är ganska enkelt. Myndigheter är satta att vara uppdragsfinansierade. De gissar optimistiskt att de tjänar pengar på att förädla sin information, men då de tjänster som de hittar på är av så usel kvalitet är enda möjligheten för dem att överleva att förhindra att det finns konkurrenter. Alltså måste en myndighet se till att ingen annan än de själva kan förädla informationen.

Redan på slutet av 90-talet försökte jag få data från SMHI, men det gick inte. Det var till och med så pass illa att SMHI vägrade flytta information från sina webservrar till de servrar som vi hade på Tele2. Något som andra (tex TT) inte hade problem med. Vi hade ju köpt rättigheter att återpublicera informationen. Detta gjorde naturligtvis att när förbindelsen mellan våra kunder och SMHI inte fungerade så kunde inte kunderna få upp vår websida. Sådant beroende som sänker robusthet och därmed tilltro till tjänster i allmänhet och Internet speciellt.

Dagens läge är därför att myndigheter utvecklar tjänster som ingen vill ha, baserat på information som ingen annan kan komma åt. Så snart motsvarande information finns tillgänglig (ofta av mycket sämre kvalitet) exploderar antalet tjänster, som dessutom är extremt populära. Ingen vinner på det, förutom den avdelningen hos myndigheterna som utvecklar de tjänster som ändå ingen vill ha.

Nu är det dags för regeringen att verkligen ta tag i detta. Hur svårt kan det vara att se till att data släpps. De avdelningar hos myndigheterna som idag förädlar information kan fortsätta förädla information. De (få) kunder de har ska naturligtvis inte bli av med sin leverantör.

Sedan kan marknaden visa om den ena eller andra tjänsten kommer överleva. Men offentlig sektor ska se till att information som tjänster baserar sig på skall vara trovärdig och sann.

10 comments to Hur går det med PSI-direktivet?

  • Staffan Jonson

    “Hur svårt kan det vara att se till att data släpps”
    Problemet är knappast att släppa data.

    Problemet är s.k. korssubvention, dvs. att Lantmäteriets data genererar intäkter till Lantmäteriets dotterbolag Metria, och att det bolaget skulle förlora intäkter utan sin kommersiella verksamhet. Alltså skulle Lantmäteriet gå till Matte (Miljödepartementet) och äska ökade anslag. Miljödepartementet skull i sin tur gå till Husse (Finansdepartementets budgetavdelning) och äska samma anslag. Multiplicera med antalet myndigheter, så ser man snabbt den ofattbara huvudvärk som genereras. Poängen är att det nog inte finns en quickfix till detta, och att problemet inte ligger i data (däremot kan man säkert använda format på data för att hindra företag att kommersialisera den ‘egna datan’.

    Däremot skulle det vara en bra början att man erkänner detta som det egentliga problemet från RK-håll. E-delegationen fick dessvärre inte ens i uppdrag att utreda denna dimension av problemet. det är kanske det mest bedrövande, eftersom det är det första steget i rätt riktning. I början av mandatperioden tjoade Maud i DN debatt över att kommunala verksamheter konkurrerar ut potentiella företag (exemplet var badhus tror jag). Däremot har regeringen inte tagit i detta problem på eget håll.

    :-)
    Staffan

    • paf

      Hur mycket pengar genererar det då? SMHI säger i artikeln de får in någon miljon. Och hur mycket av de redovisade pengarna är riktiga inkomster?

      Nej, sådan argumentation måste man genomlysa och slå i bitar. Och om nu pengarna går till tex Metria, varför kan de inte agera på en konkurrensutsatt marknad? Om deras tjänster är så himla bra, då kommer ingen annan kunna göra något bättre. Bara om de gör dåliga tjänster kommer konkurrens slå ut dem.

  • Mest tragiskt är att den största kunden till myndigheters data ofta är andra myndigheter. När en myndighet tycker att det är smart att avgiftsfinansiera data för att få intäkter till den egna verksamheten missar man de samhällsekonomiska konsekvenserna (se t.ex. mitt inlägg om kalkylen runt SMHI:s väderdata).

    Hur många kommuner är det som inte använder väderdata i sin energieffektivisering för att den är för dyr? Hur många låter bli att implementera ett kartstöd i e-tänster för bygglovsansökan för att det är för dyrt och istället tvingar medborgare och anställda att hantera geodata manuellt?

  • Det här är ett verkligt “utvecklingsområde” för oss som arbetar med it i offentlig verksamhet. Framförallt handlar det om att ruska liv i tanken på vem som äger informationen och i vems namn den offentliga verksamheten drivs. Med andra ord: Det som inte är hemligstämplat eller röjer personuppgifter måste rimligen ses som vår gemensamma egendom.

  • […] Fältström är ännu snabbare att kommentera och frågar: ”Hur går det med PSI-direktivet?” Och det är ju en väldigt välmotiverad […]

  • Anna Kelly

    I Solna stad har vi en spännande resa framför oss med Transportstyrelsen ;-) Vi försöker få direktåtkomst till vägtrafikregistret för att slippa gå omvägen via privata aktörer. Precis som ett kommersiellt företag ska kunna komma åt informationen så ska ju vi i kommunen kunna göra det. Just nu är vi i läget att deras jurister ska ta upp detta som ett “pilotprojekt” men först vill de gärna att vi ska hänvisa till någon lag eller dylikt för att visa varför vi anser att vi ska få tillgång till informationen. Lite omvänd bevisföring liksom ;-)

  • Staffan Jonson

    Ehhh. någon miljon!!!?
    I vilken verklighet då?
    Någon på Fokus.se:s seminarium hade tydligen räknat ut att 70% av intäkterna kommer från andra myndigheter, dvs. rundgång av medlen i offentlig sektor. Detta är givetvis ytterst osäkra uppgifter. Det är dessvärre bara Odell som genom att peka med hela handen kan få rätsida på dessa siffror. Besvikelsen var att Sjöstrand på skatteverket *inte* fick i uppdrag att utreda detta. Den utredningen är nämligen viktigast för en lösning av PSI-direktivets tillkortakommande iSverige.

    • paf

      Ja, du, läs artiklarna i CS. SMHI säger själva “någon miljon“. Det var ett citat:

      Förra året fick SMHI bara in en miljon kronor från försäljning av rådata till kommersiella väderaktörer, påpekar hon.

      – SMHI rör sig också i riktning mot att tillhandahålla gratis rådata. Vi håller på att bygga upp system för detta, säger Bodil Aarhus-Andræ.

  • Jenny Birkestad

    Anna – Inte använda uttrycket direktåtkomst vet du väl! ;)

  • Jag har faktiskt gjort en implementation av väderdata för en webbsida (www.thealps.com) som fick data direkt från just SMHI 1997. Det kanske hör till saken att det handlade om ganska små datamängder (se här https://web.archive.org/web/19970508021654/www.thealps.com/weather/ ) och det är ju inte helt otänkbart att vi skulle fått nobben om vi hade velat ha väderdata för alla orter i Sverige på en gång. Integrationen som sådan var relativt smidig faktiskt, vi kom överens om ett filformat som de kunde exportera i, som var lätt att parsa sådär innan xml fanns, vi satte upp brandväggsregler och skapade ett ftp-konto som de kunde pusha upp saker på dagligen och sen rullade det på.

    Jag är inte inblandad i tjänsten sen minst 10 år tillbaka så jag har ingen aning om var vädret tas ifrån nu men om ovanstående stämmer lär det ju inte vara från smhi längre ;-)