About this blog…

I am employed by Netnod as head of engineering, research and development and am among other things chair of the Security and Stability Advisory Committee at ICANN. You can find CV and photos of me at this page.

As I wear so many hats, I find it being necessary to somewhere express my personal view on things. This is the location where that happens. Postings on this blog, or at Facebook, Twitter etc, falls under this policy.

The views expressed on this post are mine and do not necessarily reflect the views of Netnod or any other of the organisations I have connections to.

Helikoptrar – igen

I dagens SvD kritiseras Sjöräddningen i en artikel. Bl.a. består kritiken i att den förändring som gjorts av Sjöräddningen har brister.

Denna förändring är (liksom förändringar gällande isbrytare och sjömätare) en förändring för att tillgodose fackliga intressen. Inte för att försvaret fick mindre pengar. Detta senare blev dock ett resultatet av dessa beslut. Samtidigt så kostade det mer och effektiviteten blev mindre. Och inte utnyttjade man redan gjord statlig utbildning som flyg/hkp förare och sjömän. Försvaret fick en personell övertalighet som inte kan avvecklas pga LAS. Problemet finns på grund av att man behöver ett visst antal personal under 40 års ålder men sedan bara ca 1/3 av denna personal efter 40 års ålder. Inte undra på att försvaret blöder.

Samtidigt bör man också känna till att försvaret fick bara ersättning för ca hälften av den reella kostnaden. Men för den civila marknaden (som ansåg att försvaret utgjorde illojal konkurrens) gick det bättre att få betalt för den faktiska kostnaden. Att man valde mindre och billigare helikoptrar ingår också i bilden, och det ser vi nu resultatet av (vilket man kan se i artikeln). De nuvarande helikoptrarna skall jämföras med 12st helikopter 4 (hkp4/Vertol) i Marinen och 12st (senare 10st) helikopter 10 (hkp10/Super Puma) i Flygvapnet.

Helikopter 4 ur marinen med piloter deltog f.ö. i marinens ubåtsjakt- och amfibieutbildning med dagliga övningar samtidigt som de upprätthöll räddningsberedskap. De kunde dessutom användas för vattenbombning av skogsbränder. Därmed övade de ofta, mycket och under alla vädertyper. Tänker man på detta så förstår man att effektiviteten blir där efter. Att sedan låta den person (Leni Björklund) som avvecklade verksamheten leda hkp-utredningen är föga övertygande.

Om man tar ett steg bakåt ser man ännu allvarligare konsekvenser med neddragningar av Försvarsbudgeten ur ett civilt perspektiv. Försvaret är den enda organisation som har utbildning, resurser och kunskap att operera under svåra förhållanden, och att vi inte utnyttjar den utan istället avrustar är skrämmande. Ingen upphandling i världen kan klara av att få bra lösningar till rätt pris. Istället blir det sämsta möjliga lösning till lägsta pris. Vi ser nu även början på motsvarande problem vad gäller robusthet för kommunikation då det ryktas om att Försvarets Telenät läggs ner del för del. En ändring som vore katastrofalt för Sverige.

Men så länge det inte finns en samordning inom Regeringskansliet som kan ta ansvar för hela behovsbilden för robust och säker funktion över departementsgränserna så kommer vi antagligen se fortsatta händelser liknande denna. Denna samordning behöver inte vara centraliserad dock, och då jag ser brister i funktionen som Samordningskansliet skall ha är det inte ett förstärkt sådant jag frågar efter.

Nej, låt istället varje sakområde inom RK ta funktionellt ansvar för det område de ansvarar för. Dagens uppdelning där tex N/ITP har ansvar för Telekom, men inte har hand om budgeten för detta område vad gäller robusthet är bara ett exempel på problem. Annat problem ser vi nu med Sjöräddningens samarbete med militären, där de fackliga problemen bara måste lösas.

Comments are closed.