About this blog…

I am employed by Netnod as head of engineering, research and development and am among other things chair of the Security and Stability Advisory Committee at ICANN. You can find CV and photos of me at this page.

As I wear so many hats, I find it being necessary to somewhere express my personal view on things. This is the location where that happens. Postings on this blog, or at Facebook, Twitter etc, falls under this policy.

The views expressed on this post are mine and do not necessarily reflect the views of Netnod or any other of the organisations I have connections to.

Fiberanslutning till hemmet

Många får erbjudande om att bli anslutna med fiber till den fastighet där de bor. Erbjudandet innebär oftast att man genom att man betalar en avgift får fiber ansluten och att det via denna fiber levereras ett antal tjänster. De olika leverantörerna försöker bräcka varandra vad gäller olika tjänsteutbud när oavsett hur intressant och viktigt det är också är viktigt att veta hur fibern kan användas. Tex efter det att man sagt upp de tjänster man vid den tidpunkten tycker är trista eller dyra eller både och. Eller när man vill ha en Internetaccess med lite annorlunda karaktäristik som kan levereras pga att leverantören (som har monopol på att lysa i fibern) inte kan erbjuda det.

Exempel på det senare är tex det som syns i anmälan till Konkurrensverket där Bahnhof och Skanova tillsammans anmälde Sundbybergs Stadsnät för att Bahnhof som Internterleverantör i Stadsnätet inte kunde leverera IPv6 och inte heller mer än 1GBps. Ett fall som Konkurrensverket lade ner. Flera andra monopolister i form av tillhandahållare av Stadsnät har liknande problem, även om slutkund kan välja mellan olika tjänster i dessa s.k. öppna nät.

Det som därför är viktigt, förutom tjänsteutbudet, är vilka villkor som gäller för fiberanslutningen. Det är ändå fastighetsägaren (i varje fall för småhus, villor) som gör en substantiell investering i fiberanslutning till en fastighet, en anslutning som bör kunna användas i tjugo- trettio år eller mer.

Här är en lista på frågor som jag anser att man ska kunna fråga och den som vill installera fiber bör kunna svara på dem, skriftligen. Och genom att jämföra svaren på dessa frågor kan man se vilken fibertillhandahållare som är bäst.

Installation:

  • Var är noden där aktiv utrustning kan placeras i andra änden?

    Det är bra att känna till var noden finns. Ju längre bort desto större risk det blir problem med fibern. Men, ju större noden är (ju fler fastigheter kopplade till samma nod) desto billigare för operatör att producera tjänster.

  • Är fibern svetsad hela vägen, eller är den patchad?

    Det är bättre kvalitet om den är svetsad, dvs utan skarvar. Men det behöver inte vara dåligt att den är patchad, dvs skarvad.

  • Om den är patchad, var?

    Återigen, bra att veta.

  • Hur många fiber dras?

    Det är bra om det finns fiber som inte används. Dels kan någon gå sönder, dels kan man vilja använda dubbelt den dagen man ska byta operatör som lyser i fibern.

  • Vilken typ av fiber?

    Här kan svaret vara ganska olika. Olika antal fiber, olika förläggningstrknik. Annat än single mode är fel.

  • Om ni använder fibern för att leverera tjänster till mig, hur många fiber använder ni?

    Det går att lysa åt båda hållen på olika frekvenser (olika färg) i samma fiber, dvs enbart en används. Man kan också använda två (en åt varje håll), ibland går tv i separata fiber. Ju fler som används desto färre i reserv.

  • Om det är draget fler än en fiber, är de dragna i samma kanalisation hela vägen, eller finns det diversitet?

    Om de olika fibrerna går olika vägar kan tex en grävskopa i samma tugga inte kapa alla fiber. Detta kan tex fixad med patchar här och var vilket för att reparation är enklare.

  • Om det finns diversitet, hur är den byggd?

    Se ovan.

  • Kommer mätprotokoll delges mig?

    I en fiber lyser man med laser. Ju mer ljus som kommer igenom desto bättre fiber (mindre dämpning). Varje skarv (oavsett om den svetsas eller patchas) dämpar. Om fibern från början är dålig kanske den måste bytas tidigare efter reparationer än en bra fiber. Man vill alltså se hur bra ens fiber är.

    Det är bra om man mäter i båda riktningar och på flera frekvenser (flera färger), speciellt om enbart en fiber används.

  • Om något sker som teoretisk kan förändra dämpningen i fibern, kommer fiberägaren automatiskt mäta om fibern?

    Det är bra om man alltid har tillgång till aktuellt mätprotokoll. Dämpning mäts i dB, och den skall vara så låg som möjligt.

  • Om fibern mäts om, innebär det någon kostnad för mig som fastighetsägare?

    Om man måste betala för att få fibern mätt är det bra att veta. Vissa installatörer ger protokoll gratis, som del av installationen.

  • Om det behövs fler fibrer, kan de installeras i ny eller samma kanalisation?

    Om man behöver fler fibrer än det som installerats är det bra om man kan installera fler i kanalisationen utan att gräva upp marken igen.

Avtal:

  • Vilken livstid beräknas fibern ha?

    Lite trick-fråga men hänger ihop med följdfrågorna. 25 år ska vara ok och kunna diskuteras. Minst.

  • Kan ni erbjuda ett avtal för fibern skilt från avtal för de tjänster som erbjuds?

    Naturligtvis är det bättre om detta går.

  • Vilka skulle avtalsparterna vara?

    Antagligen fiberägaren (vem det nu är) och fastighetsägaren. Dvs potentiellt varken den part som lyser i fibern eller den som bor i fastigheten.

  • Vilken avtalstid kan jag som fastighetsägare ha med fiberägaren för att garantera villkor för fibern under fiberns livstid?

    Gärna samma antal år som diskuterad ovan. Eller 5 år med automatisk förlängning “så länge fibern fungerar”.

  • Kan några av de punkter här, eller andra, inkluderas i ett sådant avtal?

    Ju fler desto bättre.

  • Vilka villkor finns mellan mig som fastighetsägare och fiberägaren, i ett potentiellt separat avtal respektive i det avtal ni nu erbjuder mig?

    Bra att veta, eller hur?

Användning:

  • Om det går, vad kostar det att hyra svartfiber i accessnätet av idag?

    Pris i Sverige ligger mellan 70 och 150kr/fastighet/mån. Ju lägre desto bättre. Detta betalar alltså den som levererar tjänster, och priset bör vara lika för alla.

  • Om det går, vem hyr man i så fall svartfiber av?

    Antagligen ägaren av fibern.

  • Vad kostar det idag att hyra in sig med utrustning i den nod där fibern termineras?

    Ska förhoppningsvis vara inkluderad i priset för hyra av fiber.

  • Om några hyr svartfiber i detta området, vilka är det?

    Det är bra om det finns fler än en, för då kan man som slutkund välja mellan fler än ett alternativ redan nu.

  • Om några hyr svartfiber, är det mellan noder eller också accessnät som hyrs och hyrs ut?

    Det är ganska vanligt att hyra fiber mellan noder (för pris/meter) men mindre vanligt att hyra i accessnät (för pris/hushåll).

Underhåll:

  • Kommer fibern finnas i något kartsystem?

    Detta är absolut nödvändigt. Se nedan.

  • Om så är fallet, vilket eller vilka?

    Det bästa är i fiberägaren, i kommunens och i det system som kallas Caesar.

  • Om någon begär utmärkning av kanalisation, vem märker ut kabeln på respektive utanför min fastighet?

    Det ska fiberägaren göra, oavsett om det är på fastigheten eller inte.

  • Vad innebär begäran av utmärkning för kostnader?

    Detta är bra att veta, för det ska läggas till ev kostnad för grävningsarbete i framtiden. En del gör det gratis.

  • Om fibern går av på respektive utanför min fastighet, vart ska den felanmälas?

    Detta är bra att veta, och man vill inte det är annorlunda process beroende på var fibern gått av. Man vill fiberägaren tar helhetsansvar till s.k. odf i byggnaden där fibern terminernas. Möjligtvis med motkrav som ska vara kända.

  • Hur snabbt repareras en fysisk skada på fibern efter en felanmälan på respektive utanför min fastighet?

    Bra att veta. Ju lägre desto bättre. Och som ovan ingen skillnad beroende på var fibern är trasig.

  • Om fibern blir avgrävd (eller på annat sätt skadas) av tredje part, vilka blir parter i en tvist vad gäller ersättning på respektive utanför min fastighet?

    Detta vill man ska vara mellan fiberägaren och tredje part. Inte fastighetsägaren.

  • Om jag vill termineringspunkt på min fastighet skall flyttas, hur långt i förväg skall det anmälas, vilka möjligheter till detta finns efter installation och vad kostar det?

    Detta ska vara känt. Man måste räkna med att behöva göra någon ändring under fiberns livslängd. Se också ovan om skarvning och dämpning.

  • Om ni aktiverar fibern, vilken övervakning finns det?

    Det är bra om det upptäcks om fibern inte fungerar som avsett, utan att man felanmäler.

Comments are closed.