About this blog…

I am employed by Netnod as head of engineering, research and development and am among other things chair of the Security and Stability Advisory Committee at ICANN. You can find CV and photos of me at this page.

As I wear so many hats, I find it being necessary to somewhere express my personal view on things. This is the location where that happens. Postings on this blog, or at Facebook, Twitter etc, falls under this policy.

The views expressed on this post are mine and do not necessarily reflect the views of Netnod or any other of the organisations I have connections to.

Gratis IP-telefoni? Skulle inte tro det!

I dagens Dagens Nyheter finns det en lite förvirrande artikel. Att den kommer in i DN är för mig lite förvirrande, då DN normalt är en av de publikationer som förstår bäst hur Internet fungerar, och har på sistone bl.a. kopplat öppenhetsbegreppet till FNs Mänskliga Rättigheter.

Uppdatering: Det påpekas att detta är en omskrivning av en längre, mycket bättre, artikel hos Mobil. Även om vissa frågor saknas även i den artikeln. Dock är problematiken som artikeln beskriver naturligtvis viktig att diskutera (vidare).

Artikeln börjar:

De stora teleoperatörerna vill stoppa gratisringandet från mobilerna. Det är en tidsfråga innan tjänster som Skype och Viber kommer att kosta pengar.

Jag orkar inte förklara hur många fel det finns i den inledningen, eller i fortsättningen där det bl.a. sägs “…Att använda ip-telefoni är som att tjuvkoppla elmätaren hemma…“. Den största problematiken är naturligtvis att det inte alls är gratis att använda VoIP, eftersom man faktiskt betalar för sin nättrafik, må vara med flat fee.

Men allvarligare är att artikeln missar alla de kopplingar till modern IT-politik som krävs i dagens debatt. Artikeln känns helt enkelt “billig”. Låt mig ge ett par exempel.

  • Det saknas helt referenser till de uppdrag som lagts på PTS att beskriva denna typ av begränsningar, bl.a. det som till i december 2011 skall tala om huruvida det behövs en definition av Internetaccess i Sverige, och vad i så fall det innebär.
  • Det saknas referenser till de upprepade uttalanden som Statsråden Messing, Torstensson och Hatt gjort upprepade gånger om att kunder ska kunna komma åt de tjänster de önskar när de vill, varifrån de vill, och hur de vill.
  • Det saknas ord om att varje val accessleverantören (oavsett om det är en KO, ISP eller mobiloperatör) gör påverkar konsumentens valfrihet, konkurrens och innovation.
  • Ingenstans ifrågasätter skribenten om inte dessa initiativ strider mot Regeringens syn på hur nätet skall utvecklas.
  • Ingenstans görs heller en enda koppling till det som DN gjort så bra hittills, nämligen att koppla öppenhetsbegreppet till mänskliga rättigheter och FN’s deklarationer om detsamma.
  • Det diskuteras inte heller hur denna typ av ev. förändringar i avtalen med slutkund hänger ihop med nya lagen om Telekommunikation vilken stärker kraven på att operatörer skall vara transparenta och beskriva sina tjänster innan kunder sluter avtal, och att tjänster inte skall förändras under avtalstiden.
  • Ingenstans refereras till det arbete som ISOC-SE, SNUS och Juliagruppen gör vad gäller öppenhet.

Det hade varit så enormt enkelt att ställa följdfrågor, om nu den som intervjuvas verkligen svarade så enkelt och billigt som det påstås i artikeln. Själv hade jag frågat tex:

  • …men användaren betalar ju för den internetaccess som används för IP-telefonisamtalet…
  • …finns det andra tjänster och innehåll som ni lägger er i vad era kunder använder Internetaccessen till…
  • ..har denna begränsning en koppling till att ni själva säljer en telefonitjänst, och att alltså IP-telefoni konkurrerar med de tjänster som ni själva tillhandahåller…
  • …ni anser inte att detta är konkurrensbegränsande, och precis sådana begränsningar som Statsråden pratar om inte ska finnas när kunder köper Internet…

Naturligtvis ska en accessleverantör få sälja precis vilka tjänster de vill, och den synen fungerar så länge slutkund kan välja vilken accessleverantör som helst, och att konkurrensen mellan dessa accessleverantörer fungerar väl. Det är en syn på konkurrens som jag påstår delas av Näringsdepartementet i och med att de t.ex. i senaste stödsystemen kräver att den passiva IT-Infrastrukturen (t.ex. svartfiber) skall tillhandahållas på lika villkor [till konkurrerande accessleverantörer]. Som konsument vill jag välja själv, och tyvärr är inte denna typ av konkurrens samma som den som uppstår när jag är kund till en KO och kan välja bara bland de tjänster som av olika skäl valt att skriva avtal med denna KO.

Men det måste vara enklare för slutkunder att jämföra bland konkurrerande accessleverantörer. Och ett sätt att göra detta är att vi faktiskt definierar Internetaccess. Detta är en definition som accessleverantörerna kan göra själva. Och det skall inte förhindra att vissa accessleverantörer säljer annat än Internetaccess, och att det på dessa andra typer av accesser inte går att använda VoIP.

Däremot, att i efterhand stänga av vissa tjänster, och därmed lägga sig i vad en kund gör med de IP-paket som man betalat för, det håller inte. Här definierar jag dessutom “…i efterhand…” att vara på det sätt som kunden anser. En av de som intervjuvas i artikeln säger bl.a. “…De här funktionerna fanns inte när avtalen utformades…”. Det var bland det mest naivaste jag hört på länge. Internet har alltid varit öppet och gett möjlighet till precis vilken kommunikation som helst. Så skall det förbli.

Om några accessleverantörer väljer att bygga andra typer av nät, där det inte går att prata i telefon, inte titta på TV, inte betala räkningar, inte deklarera, inte jobba hemifrån, så varsågod. Jag kommer inte köpa någon av den typ av accesser.

13 comments to Gratis IP-telefoni? Skulle inte tro det!

  • […] Uppdaterat: Här är en bra bloggpost i samma ämne. […]

  • Håkan

    Man bör TVINGA teleoperatörerna att TYDLIGT tala om att det INTE är en full internetaccess man säljer om man gör någon typ av blockering eller ändring i DNS uppslag, man får kalla det nåt annat i så fall.

  • Bo

    Tror det är mest skrämselpropaganda det där. Det var inte längre sedan jag läste att nu skulle det minsann vara slut för flate-rate modellen, att den inte var hållbar etc. Hittills så har jag inte sett några tecken på det, snarare är väl trenden den motsatta.

  • Nu är det som så att operatörerna redan från början trodde att kunder skulle gilla “walled gardens”. Dvs enbart kunna komma åt tjänster som var “godkända” av operatören.

    Nästa steg om detta blir verklighet är att man säger att tex “vi har en… resebokningstjänst” , att använda nån annan tjänst ute på internet som innebär att man som kund får en resa billigare är oacceptabelt och att man därför måste stänga av den.. Osv..

    Eller att man säger att vi har en nyhetstjänst med eget innehåll. Därför är det oacceptabelt att använda nyhetstjänster på internet då vi har reklam som vi vill visa upp och tjäna pengar på genom vår nyhetstjänst…

    Och vad är nästa steg.. chatt-klienter förbjuds? Dom konkurrerar ju med SMS… Istället för att betala 0,01 öre för ett meddelande så skall man betala kanske 1 krona…

    Exemplen blir snabbt oändliga..

    Att operatören lägger sig i vad jag använder mina IP paket är som sagt var helt oacceptabelt och börja lite påminna om Apples storhetsvansinne med sin app butik. Dvs att man inte accepterar appar som på något sätt kan konkurrera med deras egna funktioner.
    ( även om detta verkar att ha släppt lite.. )

  • […] tjänster ska begränsas i mobiltelefonnäten. Via Twitter har jag snubblat över denna fråga som är viktigare än många troligen förstår. Internet är öppet och åtkomsten till olika program och tjänster […]

  • Intressant och bra artikel, men jag kan verkligen inte hålla med om att internet-leverantörerna bör få sälja access till internet med begränsningar. I och med att det är en nät-tjänst med få leverantörer så har vi gett dem rätt att sköta en mycket viktig samhällsfunktion. De har därmed en otrolig makt och det är dessutom i praktiken ett oligopol som är mycket svårkontrollerat och svårt att bryta eftersom det kräver stora ekonomiska resurser. Ger vi dem dessutom möjlighet att begränsa oss är vi inne på farliga vägar tror jag. Vi skulle då i praktiken låta dem styra ett av de troligen viktigaste verktygen i den framtida demokratin.

    Sovjetunionen kan komma att framstå som ett semesterparadis i jämförelse för framtida historiker. (Och det tror ni förstås inte, men hur ska man säga att det här är farliga saker.)

    • paf

      Jag tycker dock vi ska ta det hela ett steg i taget. Bl.a. för att det är ganska svårt att säga vad “öppet” egentligen är. Jag håller med dig om att de inte ska få sälja internetaccess som annat än vad folk tycker är öppen access, men om de säljer annat? Det som jag tror du är oroad för är att det inte ska finnas tillräckligt många operatörer, eller att det ska vara för jobbigt för dig att byta, så att du ändå är fast. Det tycker jag är en berättigad oro, och PTS tittar just nu på exakt detta problemet. De ska rapportera tillbaka i december 2011 om jag inte minns fel.

  • Jan-E

    Flat rate har alltid setts som en “Lost revenue opportunity”. Vi har hört det sedan 90-talet. Operatörer gör större vinster än någonsin (tack vare iPhone/Android, som ironiskt sett också var disruptiva mot deras “walled gardens”) men de vill alltid ha mer och network neutrality är deras största hot. Med Google och Verizons pakt förra hösten har den här utvecklingen tagit ordentlig fart. Tyvärr tror jag de kommer att lyckas med detta i mobila världen, *OM* inte myndigheter tar i med krafttag. Men även där undrar jag om vi kan göra något. I USA stäms exempelvis FCC av Verizon och MetroPCS (1) (2).
    (1) https://www.wired.com/epicenter/2011/01/metropcs-net-neutrality-challenge
    (2) https://www.wired.com/epicenter/2011/01/verizon-sues-fcc/

    Trenden nu är trist och tydlig, exemplen är många, här är en rapport (betald av Deutsche Telekom, France Telecom, Telecom Italia och Telefónica) “A Viable Future Model for the Internet” (3) (4). Telenor i Norge vill börja ta betalt av over the top providers (5) (6). Annat exempel här (7). Googla så hittar du hur många liknande exempel som helst.
    (3) https://arstechnica.com/tech-policy/news/2011/01/huge-isps-want-per-gb-payments-from-netflix-youtube.ars
    (4) https://www.atkearney.com/images/global/pdf/Viable_Future_Model_for_Internet.pdf
    (5) https://arstechnica.com/tech-policy/news/2011/01/a-nordic-change-of-heart-on-net-neutrality.ars
    (6) https://www.dn.no/forsiden/etterBors/article2067200.ece
    (7) https://www.engadget.com/2010/12/19/wireless-carriers-openly-considering-charging-per-service/

    Den här bilden är också ivrigt påhejad av leverantörer av infrastruktur som Cisco (8) och Ericsson (9), de vill väl också ha en del av kakan. Titta på dessa, läskigt. Googla även här så hittar du hur många liknande exempel som helst.
    (8) https://www.cisco.com/en/US/prod/collateral/ps7045/ps6129/ps6257/ps6501/prod_white_paper0900aecd80342822.html
    (9) https://www.ericsson.com/de/presse/background/02_mccullough_revb.pdf

    En del motsägare finns, här är ett intressant papper från Ericsson “Busting the scissor effect myth” (9) (10), en och annan blog (11).
    (9) https://www.ericsson.com/thinkingahead/idea/100702_busting_750744728_c
    (10) https://www.ericsson.com/ericsson/corpinfo/publications/ericsson_business_review/pdf/210/210_strategy_mobile_broadband.pdf
    (11) https://disruptivewireless.blogspot.com/2010/12/why-application-based-policy-and.html

    Det här är det största hotet mot Internets framtid, jag hoppas PTS och regering verkligen tar detta på allvar!
    …Och jag litar på att du gör vad du kan :-)

  • […] senaste dagarna har media (mobil.se, DN) och bloggare (Patrik Fältström, Thord Daniel Hedengren) börjat skriva om något som jag blev varse om när jag köpte min […]

  • Martin M

    Paf, du skriver “[…]nya lagen om Telekommunikation vilken stärker kraven på att […] att tjänster inte skall förändras under avtalstiden.”.
    En gammal tumregel med svensk lagstiftning som jag känner den är att förändringar eller tillägg i avtal (vid signering) inte får försämra situationen för den svaga parten, dvs konsumenten då NI och konsument är avtalsparter.
    Så istället för att själva sätta mig in i lagen du pratar om, undrar jag om du kan svara på om det är tillåtet att tjänster förbättras (vilket är en förändring) under avtalstiden?

    Och överlag är viktigaste överliggande punkten som Paf driver, tror jag, den om varudeklaration av Internet-produkten. Det vore bra lagstiftning det. Konsument kan välja tjänst från leverantör baserat på innehåll.

    I det fallet anser jag det är OK om en leverantör väljer att ha 99 st på olika sätt begränsade tjänster, så länge de har en fullfjädrad obegränsad tjänst (som inte har rent ockerpris för att skrämma bort kunder). Alternativet där de 99 tjänsterna kriminaliseras så att bara 1 återstar känns sämre.

    Detta blir dock ett litet problem väldigt snart, iom att IPv4-adresserna är på väldigt god väg att ta slut. Och hur bra vore det om lagstiftningen ignorerar detta? Vi riskerar att antingen ha lagstiftning som definierar en fullfjädrad internettjänst att vara en sådan bakom NAT, eller att effektivt kriminalisera nystartandet av en ISP. Samtidigt vore det dumt att kriminalisera användandet av NAT av samma anledningar som jag nämner i min tredje paragraf ovan.

    Summarum: En definition av Internetaccess är väldigt svår att göra om den, vid stiftandet, inte tar hänsyn till de Internetprotokoll som faktiskt krävs för att ha någon form av Internetaccess. Till denna problematik måste man addera den ytterligare komplexitet som det innebär att ha NAT:ade adresser eller ej som deltagare på Internet.

    Det kanske är dags att börja tänka i banor som “konsument” (NAT)- och “prosument” (unik global adress)-accesser?

    För övrigt är det möjligt för marknaden att själv standardisera en varudeklarationsmetod, något som operatörer som säljer mer öppna tjänster än deras konkurrenter borde vara särskilt intresserade av. Bahnhof startade en snarlik operation med sitt “Integrity”, men fokus för det projektet är stor hänsyn till en kunds personliga integritet, vad gäller operatörens verksamhet.

    Om jag hade varit en sådan här konkurrerande underdog-ISP, eller en innehållsleverantör, hade jag pushat för varudeklaration av operatörers internettjänster.
    Ett exempel på hur en (ofullständig) varudeklaration kan användas hos en sådan här utmanare: Väst-irländska Airwire, som deklarerar sin överbokning rakt upp och ner på förstasidan: https://www.airwire.ie/, samt även försöker sig på att förklara cell-bandbredd i mobilnät: https://www.airwire.ie/index.php/products )
    Marknadsföringsmänniskor bör kunna förstå att det också kan ge kunder incitament att välja en dyrare tjänst.

    • paf

      Vad gäller om saker kan förbättras så är jag inte jurist nog för att säga exakt hur ordalydelsen ska tolkas, och jag har inte ens ordalydelsen framför mig nu.

      Dock är tesen just nu att man hoppas att transparens skall vara tillräcklig för att konsumenter skall välja rätt produkter, dvs att leverantörer av produkter skall vara så tydliga att folk helt enkelt ska välja de öppna produkterna. Även om det finns sämre alternativ.

      Om inte detta räcker kan PTS definiera tex vad Internetaccess och annat är, och dessutom om jag fattar allt rätt tvinga fram existens av sådana produkter.

      Men jag hoppas inte det skall behövas, och jag ser inte varför det skall behövas. Offentlig sektor som köpare kan som jag ser det inte köpa annat än just Internetaccess och enda anledningen till att de inte gör det är att någon, för att hårddra det hela lite, inte gör sitt jobb.

      Dock kan det som du skriver vara svårt att veta vilken produkt som är bra och inte, och därför tror jag vi behöver ett par saker:

      1. Marknaden själv skall hålla i de tekniska definitionerna om Internetaccess, och detaljerna skall inte låsa sig i någon reglering för den kan aldrig ändras tillräckligt snabbt.

      2. Köparen skall aldrig egentligen behöva se dessa tekniska definitioner, utan bara Internetaccess på saker som uppfyller de kraven. Dvs det skall till en abstraktionsnivå i definitionerna som köparen ser — även om de tekniska definitionerna finns tillgängliga för de som tex skriver programvara som undersöker om Internetaccess levererats

      3. Det måste till någorlunda globala överenskommelser om vad Internetaccess är, för vi kan inte sitta ensamma i Sverige på våra höga hästar av elfenben samtidigt som man i grannländer har andra definitioner

      4. Definitionerna får aldrig vara av formen Internetaccess minus A, B och C utan bara Internetaccess plus A, dvs något får inte uttryckas som något minus något annat.

  • Martin M

    (bloggen verkar ha tappat bort mitt uppföljningsinlägg om konsumentjänstlagen)

    Om man läser Konsumenttjänstlagen är det helt uppenbart att man har mycket grund att stå på i flera paragrafer mot:
    1) ISPs som säljer en tjänst, med blockeringar av andra tjänster vilket ej tydligt är kommunicerat till konsumenten genom deras marknadsföring (“avråd konsument från köp”),
    2) ISPs som säljer en tjänst där det ej fanns någon avtalstext om blockering av andra specifika tjänster, som sedermera infört detta.

    Konsumenter har IMHO en rätt god grund att stå på om de skulle vilja hålla inne betalningen tills felet avhjälpts eller de fått prisavdrag. De, alltså konsumenten, kan också välja att gå ur avtalen om de så önskar istället.

    För avtal om tjänst där dessa problem har kommunicerats tydligt vid tecknandet, i stil med: “Med denna tjänst kan du ej använda internettelefoni så som Skype och liknande.”, dvs *ej* i den finstilta avtalstexten, så har lagen möjligen följande att erbjuda:
    https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19850716.htm#P9 – Det är fel på tjänsten, därför att:
    https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19850716.htm#P4 – Tjänsten skall utföras fackmässigt. Ett Internet där internettelefoni inte ingår är ej fackmässigt. (Nu närmar vi oss definition av internetaccess igen, dock)