About this blog…

I am employed by Netnod as head of research and development and am among other things chair of the Security and Stability Advisory Committee at ICANN and very active in the UN multistakeholder process IGF (Internet Governance Forum). You can find CV and photos of me at this page.

As I wear so many hats, I find it being necessary to somewhere express my personal view on things. This is the location where that happens. Postings on this blog, or at Facebook, Twitter etc, falls under this policy.

The views expressed on this post are mine and do not necessarily reflect the views of Netnod or any other of the organisations I have connections to.

Finansieringsfrågor runt DAB

Jag ser en artikel i Dagens Media där SBS Radios vd sågar Riksrevisionens rapport, bl.a. skriver han:

- Det finns ett antal direkta felaktigheter som hela tiden återkommer i debatten kring digitalradion. Samma sak kommer nu från Riksrevisionen.

Han framhåller att det är radiobranschen, Sveriges Radio samt de kommersiella aktörerna, som kommer att bära hela kostnaden för att bygga ett nytt digitalt nät.

– Vi på den kommersiella sidan räknar inte med något annat än att det är vi själva som ska betala. SR ska i sin tur låna pengar som sedan kan betalas tillbaka i och med att det är billigare att driva ett digitalt än ett analogt nät. Det kommer att bli dyrt under en övergångsperiod. Men när vi är igenom det kommer det att bli en avsevärt lägre kostnad per kanal jämfört med FM-bandet.

Personer betydligt mer insatta i radiofrågor än jag hör av sig och bl.a. fick jag detta som jag delar med mig av:

För att förstå de verkliga kostnaderna så nämner han inte att:

PLR slipper koncetionsavgifterna för FM och detta för alla sändare. Dessa kostnader är stora eller mycket stora för PLR om man ser på tilldelad uteffekt som är mycket låg för många kommersiella stationer.

Tillsammans i hela Sverige vinner därmed PLR stora belopp varje år om dom stänger FM och går över till DAB+. Vilket stämmer med hans påstående, att PLR gjort en ekonomisk kalkyl och kommit fram till att DAB+ är en ekonomiskt bra lösning för dem.

Att sända i DAB+ är nästan gratis och man kommer automatiskt att tränga bort SR från banan genom att samtidigt presentera fler radiostationer i muxarna än vad någon trodde var möjligt. Här gäller ingen syn på kvalitet alls.

Låget påminner om det i England när den kommersiella radion vräkte ut massor av kanaler med mycket tvivelaktig kvalitet och många i mono för att ytterligare befästa marknaden.

BBC hade från början höga kvalitetsambitioner men har tvingats följa denna “låga” kultur. BBC radioteater sänder numera all teater i mono i DAB för att vinna bitrate.

Är det en sådan utveckling som Kuhnke verkligen vill ha?

Rosell skryter med att de ska stå för hela kostnaden av DAB. Men de startar inte några sändningar själva utan att SR först har lurats ned i DAB-båten.

Orsaken är som tidigare nämnts att PLR vill att SR betalar sändarutbyggnaden.

PLR ska enligt departementet täcka 70% av befolkningen och SR 99,8 %.

För att förstå denna grymma skillnad i uppdrag och ojämlika ekonomiska förhållande så skulle nu t.ex. KTH räkna på vad 70% egentligen innebär i antal sändarsiter. Och detta endast befolkningsmässigt och inte på ytan.

För att SR överhuvudtaget ska kunna sända i DAB+ så måste infrastrukturen först byggas och hur fördelningen av investeringarna görs mellan PLR och SR kommer naturligtvis (får man hoppas) någon granska.

Eftersom SR måste ha nätverket på plats för den stora tunga dyra täckningen så räcker det om PLR bara hänger på och ansluter en modulator på rätt plats och det är extremt billigt. Hur just fördelningen av nätkostnaderna bestäms blir nyckeln till PLR:s kostnader.

Förmodligen köper Teracom ett sådant DAB-slutsteg som kan konfigureras så att en kanalplats används i kanal 12 som sänder ut både SR och PLR i DAB. I det läget betalar SR PLR:s slutsteg också från lån i Riksgälden.

Att sen sända endast till 70% av befolkningen innebär mycket få sändare jämfört med SR:s behov och därmed blir kostnaden inte speciellt betungande för PLR och med det antalet radiokanaler dom tänkt sig så fördelas dessutom kostnaden ytterligare på många flera radiobolag.

Nästan gratis och genom de trånga muxarna får dessutom PLR i princip monopol på kommersiell radio i Sverige.

Finns heller ingen plats för utländska radiostationer. Därför har PLR belagt i princip alla DAB+ tillstånd.

Att sen att SR måste återbetala lån från Riksgälden stärker endast PLR.

Detta är ett fult sätt från PLR att ta över radiomarknaden och på sikt även makten över radiomediat och med tvång utan att ens betala.

Jag tycker att detta är demokratiskt regelvidrigt och detta borde SR genomskåda.

Jag har inte heller sett att någon i remisserna varnat för denna utveckling.

Det skulle gå att lösa upp detta genom att överflytta fler DVB-kanaler från Boxer som nu har kontrakt till 2017 och konvertera dessa till utländsk och till inhemsk kommersiell radio och samtidigt upprätta minimikrav gällande tillgänglighet för mobil och portabel mottagning samt bitrate.

Samma krav ska gälla för SR.

För att upprätta kvaliteten måste man använda ett centralt beslut angående bitrate per radiostation. Det bör PTS besluta om med råd från sakkunniga.

Först då kan vi få en modern framtidsradio som berör medborgarna innehållsmässigt som upplevelsemässigt.

FM fungerar samtidigt som en bro över till detta nya radiolandskap som ligger bättre i tiden.

DVB-T2/lite är den tekniska nyckeln för hela marknätet för både TV och Radio samtidigt som ett effektivare FM-nät fortsätter att sända med eventuell hjälp av DRM och DRM+

5G och eMBMS utvecklas nu parallellt men ligger under abonnemangsreglerna. De kompletterar naturligtvis mer och mer men på sikt, vilket även Ericsson skrev i sitt remissvar till utredningen.

Remissvar SOU 2014:77

För att göra det lite enklare att följa remissvaren på SOU 2014:77, Från analog till digital marksänd radio – en plan från Digitalradiosamordningen, sammanställer jag här de remissvar som går att hitta hos Kulturdepartementet. Listan kommer jag uppdatera allt efterhand jag ser svar komma in.

Bil Sweden Tidplan för snäv, och fordon har glömts bort
Digital Radio Sweden Avvisar med emfas det framlagda förslaget
Domstolsverket Inget att invända
Ekonomistyrningsverket Har enbart uttalat sig om finansieringen, och instämmer i utredningens förslag gällande denna.
ElektronikBranschen Eniga med utredaren och ställer oss bakom förslagen som framförs i betänkandet
Ericsson AB Ericssons syn skiljer sig väsentligt från betänkandet på flera punkter
Factum Electronics Stöder utredningens förslag
Folkbildningsförbundet Stöder utredningens förslag, men ställer krav
Företagarna Avstår från att lämna synpunkter
Försvarets materielverk Betänkandet är bristfälligt i sin belysning av Försvarsmaktens och totalförsvarets behov
Försvarsmakten Betänkandet saknar en redovisning av påverkan för totalförsvaret
Förvaltningsrätten i Stockholm Har inget att erinra mot de förslag som läggs fram i betänkandet
Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB Avstår från att yttra sig
Göteborgs Universitet Stöder ej utredningens förslag
Hela Sverige ska leva Stöder förslag, men nedsläckning av FM först när man både regionalt och nationellt uppfyller motsvarande täckning som FM sändningarna täcker idag
Ifpi Sverige Sammanfattningsvis är IFPI positiva till innehållet i betänkandet
IVA – Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien FM-sändningar bör fortsätta under överskådlig tid. DAB+ är redan en föråldrad teknologi
Justitiekanslern (JK) Har inte några synpunkter på förslagen
Kammarrätten i Göteborg Har inget att erinra
Kommerskollegium Har inte några synpunkter på betänkandets förslag
Konkurrensverket Otydligheter i utredningen, alternativa sändningsmetoder bör undersökas
Konsumentverket Har inga synpunkter
Kungliga Tekniska högskolan Är emot nedläggning av FM, och ser brister i utredningen
Linnéuniversitetet Avstår från yttra sig i ärendet
Ljudtekniska Sällskapet Emot utredarens förslag, föreslår Radio och TV i samma nät
Landsorganisationen i Sverige Avstår från yttrande
Länsstyrelsen i Norrbottens län Inga synpunkter så länge geografisk täckning blir samma som FM
Länsstyrelsen i Stockholms län Tillstyrker förslaget så länge VMA kommer fram även till hushåll och bilar som inte har DAB+
Länsstyrelsen i Västmanlands län Instämmer i förslaget, men återvinning måste beaktas
Mediamobile Nordic Ltd Ställer sig bakom förslaget
Mittuniversitetet Delar betänkandets slutsatser
Motormännens Riksförbund Ställer sig positiv till förslagen, men tidplan är för kort
MTG Radio AB Ställer sig positiv till förslagen
Myndigheten för delaktighet Tillstyrker förslaget
Myndigheten för radio och tv Eftersom myndigheten har varit delaktig i utredarens arbete lämnas endast förtydligande synpunkter
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Förslagen innefattar inte en konsekvensanalys av om totalförsvaret påverkas
Myndigheten för tillgängliga medier Positiv till betänkandet i stort
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Positiv till förslagen, men anser täckning som FM är viktig, och likaså närradiofrågor
Naturvårdsverket Har inga synpunkter
Närradions riksorganisation Anser att utredningen är ofullständig, att det inte finns något riksdagsbeslut om att släcka ner FM-bandet och att utredningen inte kan användas enbart som underlag för beslut om att förändra distribution av radio i Sverige
Nätverket Närradio i Sverige Avstyrker utredningens förslag om nedsläckning av FM-nätet till förmån för etableringen av en ny infrastruktur för radiosändningar baserad på DAB+
Naturvårdsverket Har inga synpunkter
PANEDA Tech AB Stöder utredarens förslag
Pensionärernas Riksorganisation Delar i princip utredarens förslag
Post- och telestyrelsen Har många synpunkter på utredarens förslag inom många områden
Public servicerådet Ifrågasätter starkt såväl de motiv som de förslag som lagts fram av utredaren
Rangborg Åke Stora brister i utredningen
– tekniska alternativ saknas och seriösa kostnadskalkyler redovisas ej
Regelrådet Konsekvensutredningen uppfyller inte kraven om konsekvensutredning vid regelgivning
RBS Broadcasting AB NRJ tillstyrker Betänkandets plan för övergång
Riksdagens ombudsmän Avstår från att yttra sig
Riksgäldskontoret Har inget att erinra
Riksrevisionen Meddelar att man genomfört en granskning som kommer publiceras 14 april 2015, och att många av de förslag som ryms i betänkandet behandlas i rapporten
SBS Discovery Radio AB Stöder förslagen
Sametinget Har inga synpunkter att redovisa
SOS Alarm AB Lyfter frågor om VMA
SPF Seniorerna Tillstyrker så länge personer med små ekonomiska medel inte avstår från att investera
Statens kulturråd Har inga synpunkter men påpekar att tillgängligheten för personer med olika funktionsförutsättningar går att förbättra oavsett teknikval
Statskontoret Har inga synpunkter
Stiftelsen för Internetinfrastruktur Avstyrker nedsläckning av FM-nätet till förmån för DAB+
Stockholms dramatiska högskola Val av DAB+ är ej strategiskt klokt
Stockholms Tingsrätt Har inga invändningar
Svea hovrätt Har inget att erinra mot förslaget i sak
Svenska Artisters och Musikers Intresseorganisation Ställer sig positiv till utredningen
Svenska Journalistförbundet Stöder utredarens förslag
Svenska Medietjänster AB – SMTRADIO Stöder utredarens förslag
Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset Har inga kommentarer till betänkandets förslag
Sveriges advokatsamfund Har ingen erinran mot förslagen
Sveriges akademikers centralorganisation Avstår från att besvara denna remiss
Sveriges Annonsörer Stöder förslagen
Sveriges DX-Förbund SDXF anser att en nedsläckning av FM-bandet vore olyckligt
Sveriges Kommuner och Landsting Stöder förslagen, men SR digitala sändningar skall ha samma täckning som FM
Sveriges Kommuner och Landsting – Reservation från Miljöpartiet Anser ej FM skall släckas
Sveriges Kommunikationsbyråer Ställer sig positiv till de delar av betänkandet som förespeglar en ökad konkurrens men saknar kunskap och kompetens att bedöma betänkandets mer tekniska överväganden
Sveriges Radio AB Anser att den presenterade planen kan ligga till grund för en övergång till digitalradio
Sveriges Television AB Ser både fördelar och nackdelar med en digitalisering av radion enligt den föreslagna planen, överlag saknas analys av sambanden mellan radiomarknaden och den större mediemarknaden
Swedish Network Users Society (SNUS) Avstyrker utredningens förslag om nedsläckning av FM-nätet till förmån för etableringen av en ny infrastruktur för radiosändningar baserad på DAB+
Synskadades Riksförbund Inga synpunkter men åsikter om mottagares funktion
Sääw Per Tycker att det är ett enormt resursslöseri med våra skattepengar att lägga dom på ett digitalt marknät för radio
Teracom AB Ställer sig bakom utredarens förslag
Tidningsutgivarna Har inget att erinra
Tillväxtverket Har inga synpunkter i ärendet
Trafikverket Trafikinformation, speciellt i tunnlar, har ej studerats
Transportstyrelsen Stöder ej förslaget, då bl.a. sjöfartens behov ej beaktats

IANA Stewardship Transition

In various discussions before and during the ICANN52 meeting in Singapore I have heard too many people mixing up improvement of current processes with what I think is the IANA Stewardship Transition Process.

If I exaggerate a bit (yeah, just a little bit)…I view things this way:

Regardless of whether you feel the current process is well functioning or crappy, the question on the table is what you feel must be done to not make it crappier.

Of course people can, and should try to make improvements now while we are reviewing many of the processes we have, but we should not because of these interests unnecessary delay or block the stewardship transition.

Trust

At the joint JRC/Euro-CASE meeting at the European Commission on Jan 28, 2015, I expressed my number one rule for privacy and innovation discussions:

One must be able to choose who to trust!

This is important both for the one that is to trust and the one that want to be trusted. Both private and public sector. Everyone. It is a fundamental rule.

My translation of Swedish Gov support of multi stakeholder model

I have on request cleaned up the Google Translate version of the Press Release from Swedish Government related to the ITU Plenipotinary Conference that just ended in Busan, South Korea. Big thanks to the Swedish Delegation and others that worked long and hard days to reach this outcome.


Press Release
November 7, 2014
Ministry of Enterprise, Energy and Communications

The Government welcomes the continued multi-stakeholder management of the internet

- The Internet will continue to be developed in collaboration between civil society, business and governments, says Mehmet Kaplan, Minister for Housing and Urban Development, and responsible for IT-Policy.

The UN organization International Telecommunications Union (ITU) today completed its Plenipotinary Conference in Busan, South Korea. Countries around the world have agreed not to extend its influence over the global Internet. Internet can therefore continue to be developed via multi-stakeholder collaboration. In a comment Mehmet Kaplan says:

– Civil society and the business community has been very important to make the Internet what it is today, and there were risks that they would be excluded from future decisions. It is a relief that is not the case and that the Internet will continue to be developed in collaboration between governments, civil society and business.

Internet is currently governed in a model of multi-stakeholder collaboration between civil society, business and governments. The model is being challenged by countries that would rather see an intergovernmental solution within the UN, often accompanied by technical requirements that would limit a free and open Internet.

– There is no doubt that every country has a significant interest in how the global Internet is handled. It takes place today by countries participating as members of the Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) advisory committee Government Advisory Committee (GAC), Mehmet Kaplan ends.

Background
ICANN is a nonprofit organization responsible for the coordination and maintenance, as well as methodology for, databases of unique identifiers related to namespaces used on the Internet, and for the safe and stable operation of internet. Countries participate by being members on the advisory committee GAC.

ITU develops standards and rules for the international telecommunications network and is one of the world’s oldest intergovernmental organizations (founded in 1865). ITU is chartered by having the member countries meeting every four years to update the Union’s charter documents and defined the work items for the coming four years.

ITU Plenipotinary Conference in 2014, in five points:
- No proposal has been accepted that changes the situation where Sweden and many other countries are not bound by the ITR (International Telecommunications Regulations) that was developed during WCIT (World Conference on International Telecommunications) in Dubai in 2012. There will not be any new WCIT-conference in the coming years, and the next WCIT conference with the review of existing ITR’s will be held no earlier than about 2020. A decision on this must for this be taken at the Plenipotinary Conference 2018.

– ITU has taken steps toward a more open organization. Council Working Group on Internet issues is complemented by a meeting where all stakeholders are welcome to attend. Documents will be made available without password protection for larger meetings and conferences, but not for working groups.

– ITU has set targets for global participation in the information society through a new resolution that focuses on development issues, Connect 2020. This will provide input to the work to update the UN Millennium Goals and the review of the WSIS (World Summit on the Information Society) during 2015.

– ITU member states have agreed not to move forward ITU positions on issues of Internet Governance. Proposals to give the organization a role regarding allocation of IP addresses and management of domain names, and to work with Internet Exchange Points, or change the rules regarding routing of traffic did not find any support.

– ITU member states have agreed not to give the ITU a greater role in matters of security related to the communication networks. ITU has still a role in the development of standards for communications, as well as helping countries to achieve better ability to protect their own IT-security. ITU will though not work with the security policy or operational tasks.


Contact
Hannes Mård
Press contact with Mehmet Kaplan
+46-70-208 94 43

Dags att utreda vad som gått fel med IT-Projekt?

Jag har genom åren kämpat för en IT-Haverikommission, och jag ger inte upp, men, då jag bor i Skåne funderar jag på om det inte är dags att puffa för något regionalt. Det diskuteras mycket IT-relaterade saker i Region Skåne, vi har en ny ledning, så varför inte.

Detta mail skickades just till Henrik Frizon:

Hej Henrik,

Jag har under många år arbetat med IT-politiska frågor i nära sammanslutning med Näringsdepartementet och Utrikesdepartementet i Stockholm. Jag har även varit yrkesverksam som nätverkstekniker, och jobbar nu på Netnod <http://netnod.se/> som bl.a. hanterar det mesta trafikutbudet mellan operatörer — bl.a. i Malmö/Köpenhamn. Jag har även genom åren hjälpt såväl Tomelilla som Sjöbo Kommuner.

I min roll som politisk rådgivare och med min yrkesverksamhet har jag sett och deltagit i många processer där man av olika skäl behöver större genomlysning av IT-arbete, särskilt i offentlig sektor och särskilt med avseende på privatpersoner och konsumenter.

I våras skrev jag och tjugo andra personer i Dagens nyheter om vikten av utvärderingar av offentliga investeringar i IT-system. Den går att läsa här: <http://www.dn.se/debatt/sa-avslojar-du-it-projekten-som-riskerar-att-haverera/>.

En sådan kommission har redan tillsatts och avslutats i Nederländernas riksdag mellan 2013-2014 (se <http://www.tweedekamer.nl/kamerleden/commissies/tcict/>) och de har framgångsrikt genomlyst många av de projekt nederländska regeringen har investerat i.

Jag har sedan jag hjälpte IT-Kommissionen på 90-talet dessutom argumenterat för att vi behöver en IT-Haverikommission som utan att utreda och belägga skuld beskriver vad som egentligen hänt. Sveriges Haverikommission säger sig vid samtal vara intresserade, men vill inte själva argumentera i egen sak. Nu diskuteras det återigen om det inte skall finnas rapporteringsansvar, och det må vara hänt, men om det blir myndigheter som har tillsynsansvar (RRV, FI, PTS, MSB m.fl.) då kommer inte rapporteringen bli effektiv.

Sveriges regionaliserade beslutsfattande för investeringar i offentlig förvaltning skulle dock kunna göra det lämpligare att utföra sådana här parlamentariska belysningar på regionnivå. Vid tre av sammanträdena bara det senaste halvåret har Regionfullmäktige i Skåne avhandlat frågor med stora konsekvenser för IT-infrastrukturen, och där IT-infrastrukturen också påverkar genomförandet av fullmäktiges avgöranden (sjukvårdsadministration, bredbandsplan, och kollektivtrafik <http://www.skane.se/organisation-politik/Politik-och-paverkan/Politiska-organ-A-till-O/Regionfullmaktige/>).

Speciellt har jag genom åren följt hur Regionen hanterat Skånet, och bl.a. blivit lite förvirrad över ett pressmeddelande som skickades ut för några månader sedan: <https://stupid.domain.name/node/1731>. Min syn hur bredbandsutbyggnad bör ske har genom åren jag arbetat som rådgivare åt Näringsdepartementet 2003-2014 varit tydlig. Du kan se min senaste summering här: <https://stupid.domain.name/node/1752>.

Jag skriver för att undersöka utsikterna att påbörja ett genomsiktsprojekt på regional nivå. Region Skåne kan gå före den nationella nivån genom att göra en granskning av Skånes egna IT-projekt och investeringar i kommuner. De goda erfarenheterna från Nederländerna visar också att en sådan utredningskommission bör bestå av folkvalda, och begagna sig av granskande, utomstående expertis.

Jag bor utanför Lövestad om du har möjlighet att träffas och vill diskutera frågan vidare.

Vänliga hälsningar,

Patrik Fältström

Hur Kommuner bör stimulera bredbandsutbyggnad

Det pågår en hel del diskussioner — fortfarande — om huruvida kommuners agerande stör eller hjälper bredbandsutbyggnaden. Jag har genom åren (sedan 1992) fått svara på dessa frågor om och om igen. Jag ser också en hel del förvirring, där bl.a. min syn misstolkas och förvrängs kanske på medvetet sätt till och med, så låt mig ta och summera, igen.

Först och främst är min syn glasklar: en Kommun har inte bara rätt att, utan en skyldighet att, se till att Internetaccess av god kvalitet kommer alla kommunens innevånare, företag och besökare tillgodo. En Kommun skall vara en bra plats att bo och verka i. Och att besöka naturligtvis.

Därmed är jag absolut för alla initiativ där Kommuner ser till att det finns gratis WiFi här och var. Jag är också för saker som EDUROAM.

Frågan är för mig inte detta utan hur en Kommun bör agera. För att diskutera detta måste vi se på hur utbyggnad av access sker, och vilka olika delar som ingår i en accesstjänst. En sådan beskrivning är den som bl.a. Acreo varit med och gjort för EU-KommissionenBroadband Investment Guide. I princip består det hela av tre lager: passiv infrastruktur, transmission (av något slag) och tjänster.

Målet för en kommun är att tjänster blir tillgängligt för de som finns i Kommunen, och för att detta ska vara bra ska det finnas bra utbud så att slutanvändare kan välja inte bara i ett gott utbud utan också att slutanvändaren kan ta del av nya tjänster, och varför inte själv erbjuda tjänster? Såväl till de inom som utanför Kommunen.

Om nu inte tjänster erbjuds på det sätt som Kommunen önskar, vad ska då Kommunen göra? Det finns ett par saker som är möjliga, men tyvärr är ryggmärgsreaktionen inte så bra, den att Kommunen själv ska ge sig ut och etablera tjänster. Det är lika fel som att en och endast en spelare etablerar vertikalt integrerade lösningar. För att använda de beskrivningar som används i KOM rapport jag refererar till ovan, så blir det ALOM-lösningar (Active-layer open model)1 där ibland även SP (tjänster) tillhandahålls av ALOM-aktören. Kommunen tar i dessa fall inte bara bort potentiell marknad från de kommersiella aktörerna, de tar bort sig själva från marknaden. Exempel på sådana felaktiga lösningar är när Kommun bygger ut fibernät (passiv infrastruktur) och inte hyr ut till alla på lika villkor (vilket tex krävs om stöd getts till utbyggnaden), när en Kommun hyr passiv infrastruktur och tar bort sin egen verksamhet från marknaden eller om Kommunen tillhandahåller på egen hand tjänster på marknaden. Observera att jag här inte talar om huruvida Kommunen konkurrerar eller inte i det senare fallet med marknadens aktörer, för marknaden kanske inte finns där alls. Inte hittar ekonomi i etablering etc. Dvs Kommunen kan fortfarande kanske inte göra fel, men de gör inte rätt. Stor skillnad.

Det stora felet är att det inte erkänns att istället för att bygga vertikalt integrerade lösningar så måste man göra horisontell skiktning i värdekedjan. Passiv infrastruktur för sig, aktiv transmission för sig, tillhandahållande av tjänster för sig. Om inget annat för att erbjudande av tjänster och access kräver ganska mycket investeringar. Kundtjänst, hantering av kontakt med Polis och uppfyllande av en mängd andra funktioner och krav som ställs av Lagen om Elektronisk Kommunikation. Dvs så snart en Kommun erbjuder tjänster måste de precis som (små) operatörer lösa alla de problem som andra spelare redan löst.

Om en kommersiell spelare inte bygger ut så betyder det förenklat att kostnaden för utbyggnaden inte är tillräcklig för att täckas av de extra inkomster som genereras av utbyggnaden. Det är det problemet en Kommun måste adressera.

Vad kan en Kommun göra? Vi vet redan att en Kommun kan se till att det finns passiv infrastruktur som kommersiella aktörer kan hyra. Ju billigare desto lägre etableringskostnad. Antingen investerar Kommunen själv (som tex i Stockholms Stad där STOKAB bygger fibernät). Eller så skriver man som i Tomelilla överenskommelse med marknadens aktörer (Tomelilla Kommun har avtal med Teleservice) om utbyggnad av passivt nät som har en given prislista. Genom att göra detta ser Kommunen till att alla problem med etablering och i många fall kommunikation med Kommunen (markrätt, byggnadstillstånd, samordning av grävning etc) är så smidig som möjligt. Speciellt om Kommunens bolag själv gräver.

Men passiv infrastruktur är inte allt en Kommun kan tillhandahålla. Man kan också vara samordnare, förmedla kunder, ha information på sin websida, sprida information ihop med allmänt material om etablering i Kommunen etc. Till de som flyttar in, till de som söker industrimark etc.

Detta är även beskrivet i en rapport av ISOC och Analysys Mason om blockeringar vad gäller utbyggnad av Internet i Afrika. Nu frågar sig läsaren naturligtvis vad Afrika har med Sverige att göra, men det är exakt samma problem som återkommer där som finns i Sverige.

Ok, givet att det är billigt att bygga ut, då har produktionskostnader (både CAPEX och OPEX) minskats. Men kommersiella operatörer kanske ändå inte vill etablera sig. Vad ska Kommunen göra då? Jo, att helt enkelt köpa funktion på marknaden. Och det kan antingen ske som del av avtal vad gäller hyra (och/eller utbyggnad) av passiv infrastruktur eller som separata avtal. Det kan verka billigt att driva en tjänst på egen hand, men det är precis lika billigt, dyrt, enkelt, svårt för offentliga spelare som privata. Vad gäller avkastningskrav ser jag Kommuner som kräver högre avkastning av sina egna bolag än vad privata ägare kräver. Och slutligen ser jag de som tror att det inte ställs samma krav av tex Post och Telestyrelsen vad gäller hantering av nät och kunder om ägaren är offentlig. Det är också fel.

I grunden ser jag därför Kommunens ansvar ganska enkelt:

  1. Att det finns passiv infrastruktur tillgänglig på icke-diskriminerande villkor. Precis vad som krävs explicit av de etableringar som får statsstöd.
  2. Att det finns tjänster tillgängliga för slutkund.

I Sverige finns det några klassiska exempel som diskuteras, och låt mig kommentera dem här:

Växjö

I Växjö har det byggts fibernät men även en tillhandahållare av transmission, en s.k. Kommunikationsoperatör eller KO, Wexnet. Detta har skett i många andra Kommuner, men skillnaden är att i Växjö finns dels inte passiv infrastruktur tillgänglig på marknaden, dels är den teknik som valts av KO av sådan kvalitet att den tjänst som finns tillgänglig på marknaden inom Kommunen är helt enkelt undermålig. Kommunen har alltså inte uppnått det mål som man önskade, att situationen skulle bli god.

Halmstad

Halmstad är liknande Växjö i det att det finns en dominant aktör, Kommunägd, som tillhandahåller inte bara passiv infrastruktur utan även KO-tjänst. Dock är den av betydligt bättre kvalitet än i Växjö. Problemet som fanns i Halmstad var att svartfiber inte hyrdes ut alls. Inte ens till de 3G-operatörer som önskade detta för sina basstationer. Inom Kommunen blev det därför sämre kvalitet på mobilnäten bara för att det Kommunala bolaget vägrade släppa in konkurrenter i fastnätsaccess via fiber. Detta löstes, och idag ser vi ett gott samarbete mellan det av Kommunen ägda bolaget och de kommersiella aktörerna. Fortfarande är det naturligtvis icke-optimalt med exklusiv rätt att aktivera fiber i accessnäten, men…suck…

Helsingborg

Helsingborg har seglat upp som ett intressant diskussionsämne pga det fria WiFi som de erbjuder. Jättebra idé! Men inte så optimal lösning. Konkurrensverket har tagit ett initiativ och ställt frågor till Kommun såväl till operatörer. Dessutom har Socialdemokraterna lagt sig i, i varje fall när de var i opposition (vi får se vad de anser idag). Jag tycker frågorna är bra även om jag förväntar mig KKV säger det inte påverkar konkurrensen. Jag anser alltså det inte är fel av Helsingborg och andra att se till att det finns fritt WiFi. Däremot anser jag inte Helsingborg gjort det på rätt sätt eftersom jag som jag beskriver ovan anser att tjänsten fritt WiFi skall tillhandahållas av kommersiella spelare, men Kommunen skall vara garant för tjänsten. Och återigen, genom att först se till att passiv infrastruktur och etablering blir så billig, snabb och enkel som möjligt. Och sedan genom att om det behövs Kommunen helt enkelt betalar för att tjänsten skall etableras. Inte genom att Kommunen bygger en operatör och konkurrerar med de tillhandahållare som finns på marknaden. Och detta även om utbyggnaden i sig inte konkurrerar, tex för att marknaden aldrig skulle byggt ut där Kommunen bygger ut. Utan för att Kommunen missar att använda de pengar man använder för utbyggnaden som stimulans för bredbandsutbyggnad. Notera dock att Konkurrensverket inte tittar på de saker som jag har åsikter om. Det kanske säger mer om Konkurrensverket än om de lösningar som Helsingborg valt…

För att ta fritt WiFi som exempel skulle jag vilja diskussionen ser ut så här:

Kommun: Vi vill ha fritt WiFi med SSID “Kommun” inom det område som du ser inringat på kartan. Vad kostar det?

Operatör: Finns det fiber till dessa ställen?

Kommun: Till 50% av ställena, de andra som ni önskar sladd till gräver vi till.

Operatör: Och möjlighet att sätta upp accesspunkt, tillstånd etc?

Kommun: Det hanteras genom att ni kontaktar vår kontaktperson Bosse och samarbetar med honom.

Kommun: Och dessutom står vi naturligtvis för marknadsföring och reklam.

Operatör: Ok, då kör vi. Det kostar x kr/mån.

Kommun: Ok, det är ett pris vi accepterar, men bara om ni samtidigt i detta nät inkluderar era kommersiella WiFi-tjänster, inklusive EDUROAM i det fall ni har det, och att ni på de platser där ni nu etablerar er erbjuder FTTH till grannarna.

Operatör: Det är ett rimligt krav.

För att summera, att Kommuner i Sverige gör saker på egen hand, och inte i samarbete med kommersiella aktörer (i en del fall inte ens i samarbete med av Kommunen ägda företag) har aldrig lett till långsiktigt bra resultat. Fritt Wifi och andra mål vad gäller tjänster till de som vistas på ett eller annat sätt i Kommunen kan absolut vara mål som man vill ska uppnås, men hur dessa mål ska uppnås måste planeras väl och i samarbete med de kommersiella aktörer som Kommunen till syvende och sist vill vara vän med och samarbetspartner till. Precis så som KOM beskriver i sin rapport.


1. ALOM – Active-layer open model, innebär att en och enbart en spelare etablerar och opererar både passiv och aktiv lager i värdekedjan. Denna spelare bygger ut utrustning i alla accessnoder och bygger ett (öppet) operatörsneutralt nät som alla tjänsteleverantörer kan använda för att leverera tjänster till slutkunder.

Facebook down?

I was checking a post I got a link to from a friend, and did not get any content, but the browser did not say anything weird. So I checked with the trustworthy curl library…

#curl -v https://www.facebook.com/
* Hostname was NOT found in DNS cache
* Trying 2a03:2880:2050:1f08:face:b00c::1…
* Connected to www.facebook.com (2a03:2880:2050:1f08:face:b00c::1) port 443 (#0)
* TLS 1.2 connection using TLS_ECDHE_ECDSA_WITH_AES_128_CBC_SHA
* Server certificate: *.facebook.com
* Server certificate: DigiCert High Assurance CA-3
* Server certificate: DigiCert High Assurance EV Root CA
> GET / HTTP/1.1
> User-Agent: curl/7.37.1
> Host: www.facebook.com
> Accept: */*
>
< HTTP/1.1 500 Internal Server Error
< Pragma: no-cache
< X-Frame-Options: DENY
< Cache-Control: private, no-cache, no-store, must-revalidate
< Expires: Sat, 01 Jan 2000 00:00:00 GMT
< X-XSS-Protection: 0
< X-Content-Type-Options: nosniff
< P3P: CP=”Facebook does not have a P3P policy. Learn why here: http://fb.me/p3p”
< Set-Cookie: datr=gh9QVA4mImRzvCvFzfUl8qmK; expires=Thu, 27-Oct-2016 22:58:10 GMT; Max-Age=63072000; path=/; domain=.facebook.com; httponly
< Set-Cookie: reg_ext_ref=deleted; expires=Thu, 01-Jan-1970 00:00:01 GMT; Max-Age=0; path=/; domain=.facebook.com
< Set-Cookie: reg_fb_ref=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2F; path=/; domain=.facebook.com
< Set-Cookie: reg_fb_gate=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2F; path=/; domain=.facebook.com
< Content-Type: text/html; charset=utf-8
< X-FB-Debug: KUf9uYvbkqFcBIlaBTcK09qc2IBNyifvIv8BeiC5Zzi4KVP7Ou4RNk8ekNWbraHWXkUKK3hN2q4WRO3cOZZ3FQ==
< Date: Tue, 28 Oct 2014 22:58:10 GMT
< Connection: keep-alive
< Content-Length: 0
<
* Connection #0 to host www.facebook.com left intact

Interesting. Maybe it is an IPv6 issue…lets try again.

#curl -v -4 https://www.facebook.com/
* Hostname was NOT found in DNS cache
* Trying 173.252.101.48…
* Connected to www.facebook.com (173.252.101.48) port 443 (#0)
* TLS 1.2 connection using TLS_ECDHE_ECDSA_WITH_AES_128_CBC_SHA
* Server certificate: *.facebook.com
* Server certificate: DigiCert High Assurance CA-3
* Server certificate: DigiCert High Assurance EV Root CA
> GET / HTTP/1.1
> User-Agent: curl/7.37.1
> Host: www.facebook.com
> Accept: */*
>
< HTTP/1.1 500 Internal Server Error
< Pragma: no-cache
< X-Frame-Options: DENY
< Cache-Control: private, no-cache, no-store, must-revalidate
< Expires: Sat, 01 Jan 2000 00:00:00 GMT
< X-XSS-Protection: 0
< X-Content-Type-Options: nosniff
< P3P: CP=”Facebook does not have a P3P policy. Learn why here: http://fb.me/p3p”
< Set-Cookie: datr=jx9QVPpRThexZ1MbifQpLrRZ; expires=Thu, 27-Oct-2016 22:58:23 GMT; Max-Age=63072000; path=/; domain=.facebook.com; httponly
< Set-Cookie: reg_ext_ref=deleted; expires=Thu, 01-Jan-1970 00:00:01 GMT; Max-Age=0; path=/; domain=.facebook.com
< Set-Cookie: reg_fb_ref=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2F; path=/; domain=.facebook.com
< Set-Cookie: reg_fb_gate=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2F; path=/; domain=.facebook.com
< Content-Type: text/html; charset=utf-8
< X-FB-Debug: /h01XfThNz6MFu9t9Ts6GIZPnV1AOJ0V4nlVg9OSld1A21oCBP5HMCHsVp0lMGs98r9Kc18WS/rzTNRH+pZqTA==
< Date: Tue, 28 Oct 2014 22:58:23 GMT
< Connection: keep-alive
< Content-Length: 0
<
* Connection #0 to host www.facebook.com left intact

Nope, it looks not good at all. Ok, maybe the closest cache that is broken.

Lets check with one of the more broad test sites.

Yup, definitely down.

Screen Shot 2014-10-29 at 00.11.31

How I manage my email

Lately I have not only got questions how I can handle all email I get, but also seen people more or less give up on the flow of email they get. Based on that I decided to describe how I manage my mail.

My email management consists of a few different building blocks, and each depend on the others existing. Let me take the building blocks one at a time.

1. Storage of email in mailboxes

I use IMAP. There is not any other decent client protocol to use. With IMAP email messages stay on the server side, although one can mirror mail on the client. With use of IMAP one can change the client, access the mail from multiple clients at the same time etc.

Web interface to sieve using RoundCube webmail with plugin

Web interface to sieve using RoundCube webmail with plugin

When email arrives to the mail server, I use filters on the server to filter mail into different mailboxes. This implies that already when I discover new email, they are not in my inbox, but spread all over my storage. The filters are controlled by either procmail (one one server, edited using normal text editor) or sieve (on another server, edited using a web interface). I have maybe 75 different folders I filter mail to (which implies I have the same number of filter rules).

To make this work, one should in the client be able to subscribe to folders. Mail.App that I am using can not handle subscriptions properly, which is unfortunate, but the client still works as it is looking for new email in all mailboxes.

I also mirror all email messages on my local computers. Laptop, stationary etc. This makes it possible for me to read and respond to email when being offline (yes, that happens), and makes searching efficient.

2. Archiving of email

I do not throw away email. Except spam. This implies the number of email messages I have is silly (10-15000 per month). But is very good to have for me. Because of this, I have one special IMAP account to which I move email messages that are more than one year old. Thunderbird do have an archiving mechanism which I like, but it turns even better if one use the Awsome Auto Archive extension. With this extension one can say how often the archiving should happen, what mailbox(es) to archive, and to where the mail is to be moved.

I have the rules set to look at all folders in my “normal” accounts (including sub folders), and move all email messages older than 360 days that are not flagged (see below), to a folder on the archive IMAP account in one folder per month.

Yes, I am throwing away the sorting I have made (see 1 above), and I have friends that want to keep that, but I think it is better to have one folder per month. This gives me one month of sent and received email per folder (the 10-15000), and one year of email messages (~140000 messages in ~75 folders) on my main IMAP accounts.

I do though not use Thunderbird as an email client. I have it running “in the background” and the only thing it does is to archive email twice a day.

4.1. All important email

4.1. Possibly important email

3. What messages to look at?

I have four different ways of keeping track of messages:

  1. Unread messages
  2. Flagged messages
  3. Last year of email sorted in topic based folders
  4. Brute force search over all email I have

I go through unread messages really really quickly. During that process I only respond to few messages. Really few. If an email require more than two seconds of my brain (or five seconds of typing), I mark the message as flagged. Main reason for this is that flagged messages are the ones I have actions on, what I have to do something about (not unread). But more about the process I use later.

4. Virtual folders

To help me finding the messages I am to look at, I use virtual folders extensively. I do not have many virtual folders, but I completely depend on them. The key folders I have are the following:

4.1. Possibly important email (I call this “Brutto”)

All email I think is important. This is created by having a long long list of statements combined by an “or”. I.e. email is in this virtual mailbox if any of the statements matches. The requirements can be based on who the recipient is (myself or mailing lists), the sender (my boss) or anything else.

4.2. Important Email

4.2. Important Email

4.2. Important email

Just because “or” is in use to create [4.1], I have to remove some email messages. For example the ones that already are classified as spam (in different ways). I build this mailbox by including all email in [4.1] but not in various spam and junk mailboxes. To do this, I use an “and” statement as you can see in the figure.

4.3. All unread messages

This virtual mailbox is like [4.2], but with unread messages as a start, and then spam and junk is removed. This way I will have a virtual mailbox with all unread messages in all mailboxes, and this virtual mailbox should be empty.

4.3. Unread messages

4.3. All unread messages

4.4. Unread important email

To find the unread important messages easily, I have a special virtual mailbox for unread mail in the [4.2] mailbox.

4.5. Flagged email

The Apple email client do have an automatic virtual folder for flagged messages, so I did not have to create one for this.

5. How do I read email?

5.1. When reading email I first go through all unread email messages that are important. This by going through [4.4] and either just read the mail, responding to it or flag it.

4.4. Unread important messages

4.4. Unread important email

5.2. When this mailbox is empty, I as a second step look at flagged messages and start taking care of things I flagged.

5.3. In the third step I go through email folders and pick some of them that normally do get large number of messages (like mailing lists) and see whether I have to read any of the threads. Normally that is not the case, so I can just mark the messages as read. That automatically do remove the messages from virtual mailbox with unread messages [4.3].

5.4. In the fourth step I go through all other unread email messages in [4.3], read the mail, set the flag on things that require further action, and just try to empty the mailbox completely.

5.5. Repeat from step one [5.1], or maybe step three [5.3]. In reality in what order I do the steps is not so important. Sometimes I do only work with flagged email, and other times I concentrate on going through unread email.

6. Conclusion

Using this system I have found I can keep track of email that arrives, I catch fast email addressed to me (do not try to get me react to bcc-messages or messages where I am cc:ed), from important people (my boss) or to important mailing lists (our internal mailing list at SSAC). I also have flagged messages I need to take care of, so even if it takes a while, I know what messages I have not acted on. Finally, the archiving makes my normal imap accounts not overflow with old email.

Bredbandsforum i Skåne?

Jag har förstått att det skapats ett s.k. bredbandsforum i Skåne. Den 28 augusti kom det ett pressmeddelande som bl.a. skrev:

Förhoppningen är att få till fjorton stadsnät med totalt över 2.300 kilometer kabel. Tanken är att bredbandsuppkopplingarna ska baseras på en öppen prislista och att plattformen skall vara konkurrensneutral. Drivande kraft bakom Skånskt Bredbandsforum är Region Skåne.

Detta skapar för mig fler frågor än det besvarar, men för att förklara vad som förvirrar mig så vill jag ge lite bakgrund.

Region Skåne tog ett initiativ för många år sedan vad gäller bredband genom att skriva avtal med EON (eller vad de hette då…) vad gäller utbyggnad av fibernät. Avtalet skrevs med SkåNet som är en organisation som Region Skåne äger till 100%. Detta avtal innehöll dock en mängd andra saker än svartfiber som grossistprodukt (bl.a. leverans till offentlig sektor och utbyggnad av DSL), men dessa andra tjänster var sådana som starkt konkurrerade med de potentiella kunderna, varvid det inte blev någon större användning, och detta gjorde ganska många frustrerade.

Efter en del diskussioner hit och dit (och jag vet inte hur man lyckades åla sig ur vissa delar av det avtal som fanns) så kvarstod till slut ett avtal mellan SkåNet och EON att det mot ersättning från SkåNet skulle byggas ut fibernät och att svartfiber skulle vara tillgänglig till ett fast pris per meter och år till alla som önskade hyra det.

Denna del av EON köptes senare upp av Tele2, och det är idag 2014 Tele2 som tillhandahåller denna grossistprodukt.

Dock ska det märkas att till skillnad från vad Stockholms Stad gjorde så är det som SkåNet betalat enbart ersättning till den som tillhandahåller fiberprodukten. Det finns inte i fallet SkåNet någon tillgång i form av fiber som resultat av den investering som gjordes. I Stockholm lades det ner mycket pengar, men idag (efter 20 år) ger STOKAB (som är det av Stockholms Stad helägda bolag som bygger ut fiber) i princip tillbaka till ägaren lika mycket varje år som man maximalt hade lånat.

Det var alltså trassel och missförstånd både hit och dit vad gäller SkåNet, fiber och tjänster tills man hade renodlat sin roll, och alla tankar på att konkurrera med sina kunder försvunnit.

Men, så dyker detta pressmeddelande upp.

SkåNet håller alltså på med grossistprodukten svartfiber. Men i detta meddelande pratar man om bredbandsuppkopplingar och en plattform som skall vara neutral. Vad  menar man egentligen?

Jag hoppas och räknar med att det man tittar på är ett än mer finmaskigt fibernät som består av sammantaget den fiber som ägs av fler spelare än Tele2 (och de andra få spelarna SkåNet har avtal med idag). Men det skulle också kunna vara tankar om kommunikationsoperatörsroller i Skåne, och den typ av exklusiva överenskommelser mellan offentlig sektor (eller bostadsbolag) och en enstaka spelare som får exklusiv rätt att använda den fiber som byggs. Tankar som efter vad jag ser i Skåne leder till minskad utbyggnad, då den som fått exklusiv rätt kämpar som ett djur för att få avtalet, men sedan slappnar av och blir långsam och inte har något incitament att bygga vidare (då man inte har någon konkurrent — och inte heller någon stark kund som kan driva på utbyggnaden).

Dessutom skulle denna typ av kommunikationsoperatörstänk göra det omöjligt för SkåNet att arbeta med de olika stödsystem som Regeringen tillhandahåller för landsbygden, då dessa kräver att svartfiber skall tillhandahållas på icke-diskriminerande villkor. Man kan alltså i Sverige enbart ha exklusiva avtal vad gäller aktivering av fiber där man inte får statliga stöd. Tvärtemot vad vissa påstår.

Jag blev f.ö. kallad till ett möte i en av de arbetsgrupper som tydligen startats. I denna står det:

Syftet med Skånskt Bredbandsforums (SBBF) första arbetsgrupp (Ag I) baseras på utvecklingen och insikten om att det största hindret för att nå målen inte är avsaknad av investeringsvilligt kapital utan bristen på efterfrågan från framför allt hushåll.

Jag håller inte alls med om detta. Hur kan man dra den slutsatsen? Så förutom att jag tyvärr inte kan komma på detta första möte blir jag ännu mer förvirrad över vad detta bredbandsforum egentligen ska hålla på med. Vet de det själva? Känner de till affärsmodeller för fibernät och internetaccess? Korkad fråga egentligen då jag vet att det finns folk inblandade som vet dessa ekonomiska modeller, men frågan är varför det just därför inte görs tydligare vad som gäller.

Nåja, anledningen jag skriver detta är för att dels tydliggöra varför jag är förvirrad, dels för att beskriva vilka frågor jag anser måste vara besvarade för att det ska vara tydligt vad Bredbandforum egentligen ska göra. Och detta måste vara tydligt från uppdragsgivaren redan innan Bredbandsforum startades, så att få svar på frågorna skulle jag egentligen kräva av Pontus Lindberg som beskrev bredbandsforum 29 augusti 2014 i sitt pressmeddelande.

Till frågorna:

  • Ligger uppdraget fast till SkåNet att det är svartfiber som grossistprodukt som är den huvudsakliga uppgiften?
  • Vad är det man menar med stadsnät i meningen “Förhoppningen är att få till fjorton stadsnät med totalt över 2.300 kilometer kabel.“, och vad menas med “att få till.
  • I den öppna prislistan, vad är det för produkter som skall finnas med där, och vilka är de potentiella kunderna?
  • Vad är tekniskt den plattform som skall vara konkurrensneutral?

Vi kan ju börja med dessa, så går vi vidare baserat på vad svaren är.

Det enda sättet att få till effektiv utbyggnad av det som i folkmun kallas bredband är att det tillhandahålls svartfiber som grossistprodukt till ett bra förutsägbart pris. Då kan de som önskar bygga ut vad de nu vill bygga ut. Konkurrens och marknadsmässiga krafter kommer därmed driva på utbyggnad i form av kundkrav, och kunderna (kommunikationsoperatörer eller vanliga traditionella internetoperatörer, mobiloperatörer eller vilka som nu behöver hyra fiber) kommer genom konkurrens mellan varandra driva på sitt eget intresse av maximal utbyggnad.