Föregående

 Index

 Nästa

9 Analys av framtida trafikvolymer

Det är viktigt att här framhålla att utredningens uppdrag inte omfattar dimensionering av IT-infrastrukturen i Sverige, vilket är en uppgift för marknadens aktörer. Emellertid ingår det i utredningsuppdraget att kunna specificera omfattning av gemensamma nätresurser och funktioner för den svenska delen av Internet såsom knutpunkter för samtrafik och övriga gemensamma nätresurser. Dessa behandlas längre fram i denna rapport.

Det finns minst två skäl till att det är angeläget att göra de i detta avsnitt redovisade uppskattningarna av den förväntade trafikvolymen; dessa skäl är:

1. Vilka trafikvolymer kommer att erhållas om den största delen av Sveriges elektroniska kommunikation sker via Internet?
   Denna punkt är viktig, då utredningen behöver göra en rimlighetsanalys om detta är tekniskt och praktiskt möjligt.
2. Vilka trafikvolymer kommer att behöva hanteras mellan de olika aktörerna (operatörerna) via någon form av sammankopplings- eller knutpunkt?
   

Genom att ha en uppfattning om trafikbehovet är det möjligt att undersöka om teknikutvecklingen väntas leda till produkter och tjänster inom områden som är relevanta för att bygga dessa nät och knutpunkter. För att säkerställa funktioner som är viktiga för samhället är det angeläget att man bygger dessa funktioner baserat på beprövad och standardiserad teknik och utrustning.

Förutom att användningen av "dagens" tillämpningar kommer att öka, bl.a. genom att nya användare ständigt tillkommer, kommer Internet i allt större utsträckning att användas för "nya" tillämpningar som ljud (telefoni, radio), rörliga bilder och stillbilder (TV, video, grafik). Många av dessa nyare tillämpningar kräver tillgång till bredbandsanslutning. Trafikuppskattningarna i detta avsnitt förutsätter en sådan utveckling av tillämpningarna.

Användarnas Internettrafik sker i dag till övervägande del utanför den egna regionen (närområdet), dvs. trafiken sker via respektive operatörs stamnät i Sverige och dess utlandsförbindelser. Exempelvis "hämtas" stora mängder webb-information från USA.

Dagens trafikmönster kommer sannolikt att förändras mot mer regional trafik när det finns mer intressant information för användarna att ta del av inom den egna regionen. Detta kommer t.ex. att ske genom att man speglar innehållet eller temporärt lagrar kopior regionalt av exempelvis ofta efterfrågade webbsidor från avlägsna platser. I framtiden kommer dessutom en stor del av trafiken att distribueras till en region i en kopia och sedan spridas till många användare inom regionen med användning av multicastteknik, vilket kan jämföras med vad som nu gäller för vanlig TV-distribution.

I takt med att användarna kommer att utnyttja mer avancerade grafiska funktioner än de som ingår i dagens tillämpningar, kommer man att vilja distribuera dessa till speciella resursdatorer. Syftet med detta är inte bara att spara bandbredd för kommunikation över långa distanser, utan också att få den totala beräkningsresurs som krävs för komprimering, animering och interaktiva tjänster.

Trafikuppskattning i detta delavsnitt bygger på erfarenheten att trafiken fördubblas ungefär var nionde månad. Här uppskattas trafikutvecklingen under en tidsperiod på 63 månader, dvs. under sju stycken niomånadersperioder (drygt fem år), räknat fr.o.m. april 1997 t.o.m. juli 2002 utgående från startvärdet 60 Mbit/s. Startvärdet 60 Mbit/s är genomsnittsvärdet av den trafik som i april 1997 passerade den nationella knutpunkten i Stockholm.

Förutom den trafik som sker mellan operatörer via knutpunkten finns även trafik inom respektive operatörs nät vilken inte passerar knutpunkten. Likaså kan trafik utväxlas direkt mellan operatörer utan att passera knutpunkten. Hur stor denna trafik totalt är har dock inte kunnat uppskattas.

Av tabellen ovan framgår att trafiken efter 63 månader uppskattas till 7 680 Mbit/s. Utgående från startvärdet 60 Mbit/s gällande för april 1997, är trafiken 128 gånger så stor i juli 2002 (7680/60 = 128).

Trafikuppskattningen i detta delavsnitt bygger på ett scenario där 2 miljoner användare (dvs. användare i hushåll, företag, offentlig sektor och andra organisationer) i Sverige utnyttjar Internet och har tillgång till s.k. bredbandsaccess. Här antas att detta förhållande inträder ungefär vid samma tidpunkt som använts i beräkningarna i föregående avsnitt, dvs. i mitten av år 2002.

För trafikuppskattningen antas att varje användare har ett trafikbehov på 400 kbit/s i medeltal över dygnets 24 timmar (400 kbit/s är således ett medelvärde per användare). Att använda medelvärden är en metod som har visat sig användbar vid dimensionering av nät i Internetsammanhang.

Denna uppskattning av trafiken är ett maximialternativ, dvs. det är ett försök att uppskatta vilken trafikvolym som erhålls när användarna i framtiden konsumerar maximalt.

Antagandet bygger vidare på att det finns en annan typ av access till Internet än dagens, dvs. en typ som möjliggör överföring av stora datamängder under mycket kort tid (bredbandsaccess).

Antagandet är således baserat på att alla hushåll, företag osv. kan använda någon accessmetod som stödjer TCP/IP-arkitekturen och har en tillräcklig genomströmning för att hantera dels medelbelastningen, dels den skurvisa trafik som kommer att förekomma för sådana tillämpningar som kräver att en stor datamängd överförs under kort tid till användaren.

Uppskattningen är också baserad på antagandet att användarna har lika tillgång till tjänsterna på Internet oberoende av vilken operatörer som tillhandahåller anslutningen till tjänsten och oberoende av vilken operatör som svarar för accessförbindelsen.

Nätet belastas således i medeltal med:

2 miljoner användare x 400 kbit/s = 800 000 Mbit/s .

Antag att 10% av trafikvolymen passerar genom den nationella knutpunkten och att det bara finns en sådan knutpunkt. I så fall behöver knutpunkten dimensioneras för 80 000 Mbit/s . Denna trafik kan man redan i dag klara med att använda tillgänglig teknik.

Som framgår av avsnitt 12 "Nationella knutpunkter för samtrafik" föreslås att ett antal nya nationella knutpunkter etableras under de närmaste åren. Detta innebär att den uppskattade trafiken enligt ovan kommer att fördelas över ett antal knutpunkter liksom över ett antal operatörers stamnät.

Bedömningen är att trafikvolymen genom knutpunkterna år 2002 kommer att befinna sig någonstans mellan det värde som erhålls genom att extrapolera värden byggda på erfarenhet för trafiktillväxten cirka fem år framåt, dvs. 7 680 Mbit/s (enligt avsnitt 9.2), och det värde som erhålls genom att försöka uppskatta vad användarna maximalt väntas konsumera i framtiden och som passerar knutpunkten, dvs. 80 000 Mbit/s (enligt avsnitt 9.3).

Slutsatsen blir att oavsett den stora skillnaden mellan dessa värden så skulle den beräknade trafiken i mitten av år 2002 redan i dag kunna klaras av med tillgänglig teknik.

 Föregående    Index    Nästa