Föregående

 Index

 Nästa

Bilaga 9

I denna bilaga beskrivs något av dagens infrastruktur för Internet i Sverige.

Det som inte beskrivs i denna bilaga är bl.a. den nuvarande nationella knutpunkten i Stockholm för samtrafik mellan operatörer och de försök med olika tekniker för bredbandsaccess (ADSL, kabel-TV m.m.) till Internet. Knutpunkten i Stockholm och bredbandsaccess beskrivs emellertid på annan plats i denna rapport.

Internets teknik och nätets kapacitet måste ständigt utvecklas för att kunna klara av nya tekniska krav. Som påpekats på annan plats i rapporten är det därför synnerligen viktigt att Sverige har en god teknisk infrastruktur som klarar av den kommande tillväxten, så att Internet kan utvecklas till att bli en ny informations- eller kunskapskanal. Detta är lika viktigt (om inte viktigare) som att det finns vägar, järnvägar och andra infrastrukturer i dag.

I Sverige har vi en av de mest avreglerade telekommunikationsmarknaderna i världen. Detta har lett till att vi i dag har åtminstone fem större nationella/internationella teleoperatörer med egna nationella stamnät: Telia, Tele2, Global One, Telenordia, och Telecom Finland, samt ett separat universitetsnät, SUNET. Dessutom finns ett antal mindre operatörer samt ett fyrtiotal mindre aktörer med enbart uppringbara Internettjänster. Därtill kommer s.k. Value Added Networks Services-aktörer såsom IBM, Infonet m.fl.

Internettekniken börjar nu integreras i flera andra tekniker och tjänster än de som förknippas med datakommunikation. Först kom integreringen i mobiltelefonin, där access till e-post introducerades. Flera satellitbolag avser nu att lansera Internettjänster som en del i deras mediesatsningar. Bland dessa kan nämnas norska Telenor och möjligen också Microsofts planerade satellitsatsning.

Utrustningar för Internets nättjänster har hittills kommit från helt nya aktörer än de traditionella telekommunikationsbolagen. Företag såsom Ericsson, Siemens, Alcatel, AT&T m.fl. har varit sena att anamma Internet. Den hittills dominerande aktören är det amerikanska företaget Cisco, som endast funnits i ca 10 år. Internets tillväxttakt har medfört att alla hittillsvarande planer på utbyggnad av nätkapacitet, utveckling av ny teknik, och införande av nya tekniska lösningar, måste revideras och påskyndas. Utvecklingen går helt enkelt fortare än man hittills trott. Detta blir ett verkligt problem om inte ens sektorns egna aktörer "hänger med".

I flera fall har kommuner runt om i Sverige valt att bli egna nätoperatörer. Ofta har energibolagen stått för basinvesteringarna i kabelnät och utrustning. Skälet till att kommunerna valt att investera i egna nätlösningar är bl.a. bristen på reell konkurrens utanför de större städerna. På de mindre orterna har Telia varit den dominerande aktören. De offerter som Telia historiskt har lagt, har lämnat så stort ekonomiskt utrymme, att det åtminstone på kort sikt varit intressant att investera i egna nätlösningar. Nu har den reviderade Telelagen trätt i kraft. Denna ger Telia möjlighet att agera affärsmässigt.

En modell som utvecklats i Stockholm och som också tjänat som förebild för vissa andra kommuner, är den s.k. Stokab-modellen. Kommunen har tillsammans med Landstinget skapat ett bolag som äger kanalisation i tunnelbanan under Stockholm. Man har nu satsat på en kraftig utbyggnad av fiberkablar till såväl bostäder som företag. Bolaget, AB Stokab, tillhandahåller enbart fiberkapacitet och inte tjänster såsom telefoni och Internetanslutning. Man vill med denna satsning uppnå flera syften. Dels vill man undvika att teleoperatör efter teleoperatör gräver upp gatorna för att lägga kablar och dels vill man skapa konkurrens på tjänster som Internet och telefoni genom att ge möjlighet för alla teleoperatörer att hyra kapacitet till lägsta möjliga pris.

Andra kommuner har valt att enbart agera köpare och genom upphandling få nättjänster utbyggda. I det fall man har egna kabelnät, kan dessa ingå som förutsättning för upphandlingen.

Vetlanda har upphandlat fysisk nätuppbyggnad kombinerat med att nätbyggaren också skulle ta på sig ett driftansvar. Diskussioner förs nu i Vetlanda om hur stor egen kunskap man trots allt behöver inom kommunen i driftfrågorna. I Jönköpings län har man skapat en samverkansgrupp, "Nätverk-F", genom Länsteknikcentrum. Gruppen består av representanter med ansvar för IT- och kommunikationsfrågor i kommunerna, landstinget och länet.

 Föregående    Index    Nästa