Föregående

 Index

 Nästa

Bilaga 7

Syftet med denna bilaga är att ge en bild av hur Internet nu används inom olika branscher och sektorer i Sverige.

I näringslivet har man i första hand använt Internetteknik i form av intranät, dvs. företagsinterna informationstjänster. Sverige anses vara ledande på detta område. Intranät används till att förbättra det interna flödet av information och som stöd för samarbete inom företaget. Ett annat viktigt område för företagens användning av Internet och intranät är utbildning. Flera av de största multimedieföretagen har utvecklat utbildningsmaterial bl.a. för företagsinternt bruk.

I denna bilaga behandlas inte vidare intranätfrågor.

Intresset för elektronisk handel har ökat starkt under det senaste året, dels genom Toppledarforums satsning, dels för att det helt enkelt är ekonomiskt lönsamt. I sin enklaste form, att på Internet göra information tillgänglig om varor, tjänster och om offentliga upphandlingar, har detta bidragit till det ökade intresset för Internet.

Eftersom Internet är globalt har i flera fall nya marknader för svenska företag och deras produkter utvecklats genom ett så enkelt sätt som att ha bra produktinformation på www. Andra företag utnyttjar nätet för kund- eller säljstöd och kommunikation med kunderna om kommande produkter. Aktörer såsom handelskamrarna och Exportrådet har på allvar börjat använda Internet för att förenkla och stärka sitt stöd till näringslivet.

För att främja elektronisk handel bildades föreningen Swebizz som bedriver utbildning och informationsspridning. Föreningen samverkar med liknande internationella organisationer.

Visionen att använda elektroniska pengar och hantera betalningar via nätet ligger däremot längre fram i tiden. Det är synnerligen stora belopp som omfattas av denna verksamhet. Nya tekniska lösningar utvecklas kontinuerligt. Standardisering kommer inte att kunna göras på flera år. Flera olika initiativ har tagits. Det mest omskrivna är VISA/Mastercards satsning på Secure Electronic Transactions (SET),.

Tillgången till öppna informationstjänster riktade till konsumentmarknaden, såväl i den kommersiella sektorn som i den offentliga, har ökat kraftigt under det senaste året. Bland dessa tjänster kan nämnas bank- och finanstjänster, bostads- och arbetsförmedlingar samt erbjudanden från rese- och postorderföretag. Flera varuhus och livsmedelsföretag utvecklar nu hemköpslösningar via Internet med webbtekniken. Redan nu kan man skönja att Internet skapar nya förutsättningar. Det lokala företaget konkurrerar nu med "hela" nätet. Bästa pris kan finnas i USA eller något annat land för många produkter. Detta innebär en helt annan affärslogik, där utöver bästa pris/prestanda, faktorer som frakt, garantier och kundstöd kan ha en betydelse för om man väljer att köpa lokalt i stället för "över nätet".

Ett helt nytt område är spel- och nöjessektorn, där möjligheterna att ta betalt hittills gjort att såväl musik som spel m.m. givits ut i form av CD-ROM-skivor. På senare tid har flera CD-ROM-baserade spel kombinerats med spel över Internet. Redan det faktum att spelindustrin sedan flera år tillbaka gått om Hollywoods filmbransch i ekonomisk omsättning, och att produkter från spelföretagen Nintendo och Sega nu har Internetmöjligheter, säger mycket om hur branschen ser på Internets potential. Tekniskt sett finns nu möjligheten till flerpartsspel och tjänster för musik, radio och video med CD-kvalitet som kan "laddas" direkt in i datorn via nätet.

Snart sagt varje kommun har, eller planerar, egna s.k. webb-tjänster som en del i den kommunala servicen. Endast i undantagsfall handlar det om väl genomtänkta interaktiva tjänster riktade till företag och allmänhet. Flertalet webbtjänster är i stället allmän information som ger intrycket att vara en "broschyr". Utseendet av denna del av informationen reflekterar också helt den organisatoriska strukturen. Med Internetteknik kan man helt dölja denna och bygga informationstjänster som uppfyller användarens behov, exempelvis vid sjukdom, eller i ansökan om olika stöd. Sjukvårdssektorn har inte varit lika snabb att utveckla Internet som informationstjänst riktad till allmänheten.

Traditionellt sett har Internet alltid inspirerat till bildandet av olika intressegrupper, "föreningar" eller "nätverk" av mycket varierande karaktär. Genom konferenssystem som News hittar man människor med samma intressen. Denna företeelse är unik för Internet och många upplever nu nyhetens behag i att kunna hitta likasinnade över hela det globala nätet.

Under det senaste året har intresset för Internet och IT inom utbildning ökat starkt. Skolverkets skoldatanät och Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutvecklings skolsatsning, kombinerat med politiska signaler har bidragit till detta. Därtill kommer intresset för distansundervisning med den pågående DUKOM-utredningen.

Från mediehåll har intresset ökat för att med digital-TV kunna erbjuda teknikstödd utbildning. Erfarenheterna från de första årens användning är blandad. Tekniken i sig är komplicerad. Glappet mellan visionerna och verkligheten är fortfarande stort. Andra avgörande hinder är bristen på tillgång till bra IT-baserat utbildningsmaterial samt det faktum att lärare i dag äger rätten till egenutvecklade läromedel vilket hindrar utbyte mellan skolor och universitet.

En omfattande och för många aktörer avgörande förändring av roller och former sker nu i mediesektorn. Telekommunikationsbolag blir medieaktörer. Satellitbolag köper innehållstjänster. Tidningar säljer eller ger bort abonnemang för uppringbara Internettjänster. Gränserna suddas ut.

Hittills har lagstiftningen varit relaterad till medieformen. Pressstöd är speciellt utformat för tidningar i sin traditionella form, där särskilt "den andra tidningen" på orten fått stöd. Detta stöd kommer med stor sannolikhet att behöva ändras i takt med mediets utveckling. Reklam svarar tillsammans med annonser för den största delen av intäkterna i dag. De största kostnaderna för tidningsutgivning är distributionskostnaderna.

I och med det ökade utbudet av "kanaler/medier" såsom radio, TV, och nu Internet finns en konkurrens mellan medierna. Dessutom ändras metodiken i reklamen på grund av denna splittrade bild. Man vill så långt som möjligt hitta sin målgrupp för specifika produkter och tjänster till skillnad från allmän reklam och imagebildning kring företaget som helhet.

TV-bolagen hoppas mycket på digital-TV-tekniken som skulle kunna ge dem nya möjligheter. En debatt har dock uppkommit om det är vettigt att lägga skattebetalarnas medel på en sådan satsning. Kabel-TV-bolagen som äger kabel-TV-nät vill även fortsättningsvis tillhandahålla tjänster och bevara sina investeringar.

Teleoperatörerna bygger ut sina nät för att säkra sina marknadsandelar och öka tjänsteutbudet med olika former av innehållstjänster, väl medvetna om att intäkterna från telefonin minskar i takt med ökad konkurrens och minskade marginaler.

De befintliga medieformerna û radio, TV och tidningar û har börjat experimentera med Internettjänster. Eftersom den största kostnaden för en tryckt tidning är distribution, och kostnaden för denna del är mycket låg på Internet, så är intresset stort för det nya mediet. De flesta använder Internet som ett komplement till befintliga tjänster. Flertalet dagstidningar har arkivtjänster och särskilda läsarforum. En del har utvecklat nya former av journalistik eftersom mediet tillåter tvåvägskommunikation för första gången.

Radiokanaler har börjat lägga upp arkiv på nätet och i vissa fall görs utsändningar även i realtid. På senare tid har man utvecklat samma möjligheter för videofilmer. I stort sett samtliga TV-bolag/kanaler utvecklar arkivfunktioner och "TV-kanaler" för smala målgrupper baserat på den s.k. Real Video/Real Audio-tekniken.

Det "gamla" mediet försöker också bygga vidare på rena distributionslösningar. Man har på Internet utvecklat s.k. pushteknik som gör att det automatiskt kommer information om nya produkter och tjänster. I olika undersökningar pekar man på att intresset tilltar för Internet i samma takt som intresset för betal-TV och TV samt tidningar som helhet avtar. Detta är särskilt tydligt bland yngre personer.

Många helt nya (och unga) aktörer har tillkommit på nätet eftersom mediet är billigt och det är enkelt att nå ut till sin publik. Nya former av elektroniska tidningar börjar ta form. Många nya "tidningar" har tillkommit som tas fram till låga kostnader. Mediet bjuder dessutom på interaktivitet och ofta har man kombinerat "tidningen" med datorkonferenser eller s.k. chat-konferenser i realtid med intressanta personer eller journalister som moderatorer. Flera av dem vänder sig till målgrupper som är av stort kommersiellt intresse. Reklamintäkter börjar nu flyttas från stora breda medier till dessa målgruppsspecifika tjänster.

Printing-on-demand har också blivit en överlevnadsmöjlighet för "smala" författare. Författaren kan lägga ut verket på nätet och sälja det genom printing-on-demand till enstaka användare. Bland annat lyrik har börjat distribueras med denna form. Utveckling sker snabbt av nya kombinationer av tekniker och koncept.

 Föregående    Index    Nästa