Föregående

 Index

 Nästa

Bilaga 5

Med hänsyn till att det i regeringens beslut för utredningen anges att Statskontoret bl.a. skall ta hänsyn till vad som anförts i proposition 1995/96:125, sammanfattas i detta avsnitt de för utredningen relevanta delarna.

I mars 1996 överlämnade regeringen proposition 1995/96:125 (den s.k. IT-propositionen) till riksdagen. I propositionen redovisade regeringen förslag till mål för en övergripande nationell IT-strategi som pekar ut Sveriges fortsatta väg in i informations- och kunskapssamhället. Regeringen lämnade i propositionen förslag till prioriteringar vad gäller statliga uppgifter - rättsordning, utbildning och samhällets informationsförsörjning - samt redovisade ett handlingsprogram för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik.

I propositionens avsnitt 5.3.3 konstateras bl.a. att användningen av Internet ökar mycket kraftigt världen över och att Sverige tillhör de länder där användningen för närvarande växer snabbast. I avsnittet anges också att Internet redan utgör en viktig del i den svenska informations- och kommunikationsinfrastrukturen och att nätet kommer att växa mycket snabbt i betydelse för allt fler sektorer i samhället. Vidare anges att detta medför att allt flera företag, myndigheter och enskilda blir beroende av att Internet fungerar på ett tillfredsställande och säkert sätt.

I avsnitt 5.3.3 i propositionen konstateras också att organisationen kring Internet nu är mycket informell och att detta i många avseenden har varit en tillgång. I avsnittet anges vidare att i en situation när en växande del av det svenska informationsflödet passerar eller har beröring med Internet blir det ett samhälleligt intresse att nätet motsvarar högt ställda krav på tillförlitlighet.

I avsnitt 5.3.3 anges att "Kommunikationsdepartementet kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att undersöka behovet av och förutsättningarna för att öka säkerheten och användbarheten i den svenska delen av Internet."

Regeringen lämnade i mars 1997 fram ovanstående proposition till riksdagen.

I propositionen anges att de övergripande telepolitiska målen skall vara att enskilda och myndigheter i landets olika delar skall ha tillgång till effektiva telekommunikationer. Vidare formuleras tre specifika mål, bl.a. att alla skall få tillgång till teletjänster på likvärdiga villkor och att telekommunikationerna skall vara uthålliga och tillgängliga under kriser och krig.

Vidare anges att endast telefonitjänst mellan fasta nätanslutningspunkter inräknas bland de samhällsomfattande tjänsterna. Med telefonitjänst avses överföring av tal med möjlighet till överföring av telefaxmeddelande och datakommunikation via låghastighetsmodem. Samhällsomfattande tjänster är sådana tjänster som skall tillhandahållas alla användare oavsett var de bor till ett rimligt pris.

Katalogutredningen föreslog i sitt betänkande Nationell teleadresskatalog (SOU 1996:94) att den som registrerat en e-postdomän skulle vara skyldig att föra ett register över de e-postadresser som skall publiceras och att uppgifterna skall vara åtkomliga via datakommunikation. I departementspromemorian Moderna telekommunikationer åt alla (Ds 1996:38) föreslogs att PTS skulle få ansvaret för namn- och adressplanen för e-post på Internet. Med hänsyn till den pågående utredningen om Internet avvaktar regeringen med att ta ställning i dessa frågor tills Statskontorets uppdrag genomförts.

Medan Katalogutredningen pågick startade branschen organisationen Svenskt Katalogforum med uppgift att bl.a. skapa en katalogstruktur för e-postadresser. PTS skulle senast den 1 september 1997 rapportera till regeringen om kravet på katalog för datakommunikationsområdet uppfyllts.

En tydlig trend är att nya serviceformer växer fram som underlättar för företag och medborgare i deras myndighetskontakter. Flera myndigheter visar på nya sätt att använda telefon och fax och många använder Internet och s.k. World Wide Web-teknik för att sprida och hämta information.

Sammantaget kan utvecklingen beskrivas som att statsförvaltningen är på väg mot en "elektronisk förvaltning".

Regeringen har i proposition 1995/96:125 föreslagit att ett nationellt forskningsinformationssystem skall utvecklas som utnyttjar Internet och är avsett för allmänhet, skolor m.fl.

Regeringen beräknar medel för att under år 1997 skapa ett informationsnätverk via Internet för stöd i miljöarbetet hos kommuner, myndigheter, företag och organisationer med utgångspunkt i ett förslag från Miljövårdsberedningen.

Universitetsdatanätet skall ses som en nationell tillgång som skall kunna utnyttjas av ännu fler, t.ex. hela biblioteksväsendet.

Ryggradsnätet û som omfattar universitetsorterna inkl. Luleå û uppgraderas till 155 Mbit/s. Högskolor i övrigt skall anslutas med 10-34 Mbit/s. Kungl. Biblioteket och statliga museer skall anslutas med normalt högst 2 Mbit/s. Vidare skall staten erbjuda alla kommuners huvudbibliotek, länsbibliotek och länsmuseer anslutning till SUNET med normalt högst 2 Mbit/s av under en inledningsperiod.

Vidare anvisas en ram avseende SUNET:s driftskostnader för anslutningen under en tvåårsperiod av ovanstående bibliotek och museer.

Dessutom skall en högskolestuderande oavsett bostadsort kunna kommunicera inom SUNET och Internet, genom uppringd förbindelse till låg taxa och utan att behöva bekosta ett eget Internetabonnemang.

Som framgår av budgetpropositionen (se ovan) har SUNET tilldelats medel för att bygga ut ryggradsnätet, ansluta bibliotek och museer till SUNET och Internet m.m. Sålunda har SUNET för detta fått 100 milj. kr. för 1997, 38 milj. kr. för 1998 och 36 milj. kr. för 1999.

Hittills har alla de statliga museerna utom ett anslutits till nätet. Det sista, Livrustkammaren, ansluts i slutet av 1997. Förbindelserna till folkbiblioteken och länsmuseerna beräknas vara klara under hösten 1997. Vid samma tidpunkt beräknas de högskolestuderande ha förbindelser till Internet.

Upphandlingen av ryggradsnätet pågick fortfarande i september 1997.

Projektet TISDAG (Technical Infrastructure for Swedish Directory Access Gateways) har som syfte att underlätta åtkomst till information om svenska Internetanvändare genom indexering av information från svenska katalogtjänster som är tillgängliga online. Avsikten är att det skall vara möjligt att komma åt kataloginformation från en accesspunkt. Projektet drivs av SUNET på initiativ av KK-stiftelsen.

Projektet har just avslutat fas 1, teknisk specifikation, från vilken det i dag finns ett utkast till en teknisk rapport. Fas 2, utveckling av programvara pågår och skall vara avslutad i december 1997. Drift av systemet, fas 3, sker under kalenderåret 1998.

I informationssamhället kommer elektroniska meddelanden och elektroniska dokument att komplettera och i ökande utsträckning ersätta pappersdokument och traditionella former av meddelanden. För att de elektroniska meddelandena och dokumenten med förtroende skall kunna föras över på allmänt tillgängliga kommunikationsnät krävs åtgärder som ger hög säkerhet. Exempel på sådana åtgärder är att meddelanden och dokument förses med digitala signaturer och att innehållet krypteras.

Den starkt breddade användningen av kryptografi som måste komma till stånd för att säkerställa kommunikation och datalagring i informationssamhället berör många intressen. För att kartlägga dessa intressen och ta fram ett underlag för en svensk politik på området inleddes i början av 1996 arbetet med att ta fram faktaunderlag och ståndpunkter i frågor som rör kryptering. En referensgrupp inrättades inom regeringskansliet. Referensgruppens ledamöter representerar Justitie-, Utrikes-, Försvars-, Finans-, Kommunikations- samt Närings- och handelsdepartementen. Gruppen leds av ambassadör Magnus Faxén, med Göran Axelsson, Statskontoret och Claes Fernström, Försvarets Radioanstalt, som medhjälpare.

I uppdraget ingår också att samordna svenskt deltagande i internationella överläggningar och att förhandla om upprättande av internationella riktlinjer för krypterad trafik.

Ett omfattande arbete har genomförts inom ramen för OECD som har beslutat om Guidelines for Cryptography Policy i mars 1997. Även inom EU bedrivs arbete på att utforma riktlinjer för användning av kryptografi, liksom i olika grupper av stater. Sverige deltar i flera sammanhang.

Bland de intressen som påverkar inställningen till användning av kryptografi bör särskilt framhållas:

• användarnas krav på säker kommunikation och datalagring

• ländernas kontroll av spridningen av högteknologi, till vilken kryptoteknik räknas

• de rättsvårdande myndigheternas behov av att få tillgång till information i klartext i samband med husrannsakan och beslag samt vid s.k. hemlig teleavlyssning i enlighet med gällande lag.

Arbetet i referensgruppen koncentreras på att ta fram ett diskussionsunderlag i fråga om policy för användning av kryptografi. Ett sådant väntas bli publicerat i oktober 1997. Efter diskussioner väntas arbetet fortsätta med att förslag till policy tas fram och redovisas för regeringen.

Parallellt med detta deltar Sverige i internationella överläggningar om kryptofrågor. Många andra länder studerar frågorna, och den internationella dimensionen väntas påverka de nationella regelverken. Nät som t.ex. Internet är globala till sin natur. Många användare behöver få tillgång till internationellt accepterade lösningar, som kan skapa en säkerhetsmässig grund för elektronisk handel och elektroniska tjänster mellan förvaltning och medborgare/hushåll.

 Föregående    Index    Nästa