Föregående

 Index

Bilaga 21

I Sverige finns fyra rikstäckande operatörer samt flera lokala operatörer som tillhandahåller "fysiska" elektriska förbindelser û transmissionsnät. Dessa fysiska förbindelser nyttjas sedan för att skapa s.k. logiska nät med telefoni, datakommunikation, mobiltelefoni och andra tjänster.

De fyra rikstäckande operatörerna har transmissionsnät som är mycket olika beträffande täckning och överföringskapacitet. Det tjänsteutbud som operatörerna erbjuder varierar även stort. Förutom de befintliga rikstäckande näten har närmare hälften av landets kommuner planer på att bygga egna nät i någon form i den mån man inte reda har gjort detta.

Ägare till de rikstäckande fysiska näten är staten genom Telia AB, Banverket, Svenska Kraftnät och Teracom AB.

Transmissionsnäten byggs i huvudsak med hjälp av fiberoptisk kabel och radiolänkar mellan de platser som skall förbindas. Banverkets, Svenska Kraftnäts och Telias nät är i huvudsak baserade på fiberoptisk kabel medan Teracoms nät är baserat på radiolänkteknik. För att överföra information i de fiberoptiska kablarna krävs att kabeln ansluts till elektronisk utrustning för omvandling av den elektroniska informationen till optiska signaler. Är kabelsträckan lång krävs dessutom förstärkningsutrustning på jämna avstånd. Den moderna transmissionstekniken som används för att överföra signaler i näten är SDH (Synkron Digital Hierarki) och denna teknik används i alla nya nät som byggs. Telia, som är den enda operatören som har äldre nät, inför gradvis denna teknik i de äldre näten. SDH-tekniken innebär högre nätkvalitet genom att den möjliggör fjärrstyrning, övervakning och felsökning på ett mycket effektivare sätt än vad som kunde uppnås med den äldre tekniken. SDH-tekniken ger förbättrade möjligheter till automatisk omkoppling till alternativ väg vid kabelfel, vilket ökar driftsäkerheten. Tekniken ger möjlighet till högre överföringskapacitet än tidigare teknik och bidrar till ett effektivare utnyttjande av transmissionsnäten.

Den ursprungliga användningen av transmissionsnäten i Sverige var överföring av telefoni, men denna andel minskar kraftigt och i dag står telefonin för mindre än 25 % av utnyttjandet. I övrigt utnyttjas förbindelserna huvudsakligen för dataöverföring.

De fyra svenska rikstäckande operatörerna Telia, Banverket, Teracom och Svenska Kraftnät har mycket olika affärsidéer och omfattning av verksamheten. Tjänsteutbudet varierar mellan "fullsortiment" och att tillhandahålla fiberoptisk kabel mellan två punkter utan tillhörande ändutrustning. Det senare brukar benämnas "svart fiber". I korthet bedriver de större operatörerna verksamhet enligt följande:

Telia är ett av staten helägt aktiebolag där det tidigare affärsdrivande televerkets verksamhet bildat stomme. Telia har av naturliga skäl det mest utbyggda nätet och har den bästa täckningen.

SDH-tekniken finns i dag etablerad över nästan hela Telias nät. Detta innebär att en enskild kund i dag kan erbjudas SDH på 100-tals orter i Sverige (bl.a. alla tätorter). Äldre nätteknik kommer under en övergångsperiod att finnas kvar parallellt med den nya SDH-tekniken, men en fortsatt övergång till SDH-teknik fortgår. Avvecklingen av det äldre nätet görs utifrån marknadsmässiga och ekonomiska bedömningar men all nyinstallation görs med SDH. När det gäller överföringshastighet varierar denna i nätet och kan kontinuerligt korrigeras beroende på efterfrågan hos kunder. Telia indelar transmissionsnätet i nivåerna fjärrnät (nätet mellan 26 regionnoder), närnät (nätet mellan 200 lokalnoder och regionnoder) och anslutningsnät (nätet under lokalnoderna). Den högsta hastigheten i fjärrnätet är f n 2.5 Gbit/s per fiberpar men denna hastighet avses höjas till 20 Gbit/s under 1998. Den lägsta hastigheten i det SDH-baserade anslutningsnätet är 155 Mbit/s.

I det rikstäckande SDH-nätet kan kunderna välja vilken grad av tillgänglighet de önskar och är villiga att betala för. Telia har exempelvis s.k. skyddade förbindelser som har automatisk omkoppling till annan fysisk förbindelse om den ordinarie förbindelsen skadas. I många fall leder "skyddade" förbindelser till att uppkopplade dataförbindelser ej behöver störas av t. ex. kabelbrott.

Totalt har Telia ca 45 000 km optokabel i sitt nät.

Banverket Telenät (BVN) är en resultatenhet inom den statliga myndigheten Banverket. I grunden är BVN:s uppgift att erbjuda tågoperatörer och Banverket telekommunikationstjänster för att tågtrafiken skall kunna bedrivas säkert och effektivt. Därtill skall BVN kunna tillfredsställa SJ:s och andra järnvägsoperatörers behov av administrativa kommunikationstjänster. BVN har ca 30 000 abonnenter. Den överkapacitet som finns i nätet hyrs ut till externa kunder. BVN säljer inte "svart kabel" utan endast kapacitetsutnyttjande i det egna nätet. Genom att SDH används i hela nätet kan de flesta kunderna få skyddade förbindelser som standard. Ett fåtal orter saknar dubbla förbindelser.

Kundkretsen omfattar ett tiotal kunder utanför järnvägssfären. Tele2, Telecom Finland, Global One och Telenordia kan nämnas som exempel. Den totala omsättningen är ca 240 miljoner kr per år.

De optokablar som dras förläggs längs järnvägsnätet. Ibland förekommer samförläggning av kablar i samma schakt med Telia. Totalt består BVN:s nät av ca 8 000 km optokabel.

Överföringshastigheten i nätet är 2,5 Gbit/s mellan de flesta större orterna. Mellan Stockholm, Göteborg och Malmö gäller 3 x 2,5 Gbit/s. Övriga delar har kapaciteten 622 Mbit/s.

Svenska Kraftnät (SvK) är ett affärsdrivande verk och är den minsta av operatörerna. Anledningen till att SvK har ett eget optokabelnät är att man av driftstekniska skäl behöver kontroll över det nät som användas för styrning och driftövervakning av kraftnätet.

Förutom optokabel används både bärfrekvenssignalering (dvs. själva elkraftkablarna används även för signalöverföring) och radiolänkar. Optokabelnätet följer vissa större kraftledningar och bildar en triangel med Stockholm, Göteborg och Malmö som hörnpunkter. Optokablarna förläggs på topplinan. Antingen installeras en ny lina med inspunnen optokabel eller så lindas en särskild optokabel runt befintlig topplina.

Optokablarna har en stor kapacitet utöver vad SvK behöver för eget bruk. Denna överkapacitet hyrs ut till några få kunder varav Tele2 är den helt dominerande. Stokab och norska Statnett är de andra kunderna. De hyr kortare sträckor. All tillgänglig överkapacitet är i dag uthyrd. SvK:s affärsidé är att ta liten affärsmässig risk, få bidrag till den kabelutbyggnad man behöver för eget bruk samt att endast sälja "svart fiber". Repeterare och ändutrustning får externa köpare av kapacitet själv stå för. I den delen av nätet som används för eget bruk tar man dock också ansvar för dessa utrustningar. Genomgående används modern teknik baserad på SDH.

Ekonomiskt omsätter optokabelverksamheten ca 20 milj kr årligen.

De utbyggnadsplaner som finns avser eventuellt en ny "parallell" triangel till den befintliga Stockholm, Göteborg, Malmö för att höja kapaciteten och därmed möjligheten att sälja kapacitet till andra intressenter. F n finns troligen inte kundunderlag för att i stor skala bygga ut optokabelnätet i andra delar av landet.

Totalt består Svenska Kraftnäts optokabelnät av ca 1 800 km kabel.

Teracom har som huvuduppgift att distribuera radio- och TV-sändningar över Sverige. För detta ändamål disponerar Teracom ett omfattande radiolänknät och satellitlänkkapacitet. I radiolänknätet finns viss överkapacitet av SDH-tjänster som hyrs ut till kunder utanför kretsen av rundradioföretag. Teracom omsätter totalt ca 1 200 milj kr per år varav försäljning av SDH-tjänster svara för ca 20 miljoner kr. Stamnätet har en längd av 6 200 km vari överföringshastigheten är 155 Mbit/s eller större. Till detta kommer ett anslutningsnät med lägre kapacitet med en längd av mer än 2 600 km.

Teracom är i en uppbyggnadsfas avseende transmissionsnätet och marknadsföring av de "rundradioexterna" tjänsterna. Teracom har f.n. endast ett 10-tal kunder för dessa tjänster men har för avsikt att om möjligt expandera denna verksamhetsgren.

Teracom har även en organisation för tillfälliga överföringar av nyheter samt sport och andra evenemang, utrustad med mobil radiolänk- och satellitteknik. Denna organisation kan även användas för snabbinsatser för teletrafik t.ex. vid kabelfel.

AB Stokab är Stockholms stads och Stockholms läns Landstings bolag med huvuduppdrag att bygga ett öppet fiberoptiskt nät i Stockholmsområdet. Avsikten är att nätet skall vara allmänt tillgängligt för alla intresserade operatörer. Stokab har dessutom ansvar för drift av Stockholms stads s.k. stadsnät. Detta nät används för att täcka kommunens eget behov av datakommunikation och telefoni och avsikten är att samtliga förvaltningar och skolor skall knytas samman via Stokabs nät. Stokab är i detta sammanhang ansvarig operatör för datakommunikation medan Telia har ansvar för telefonifunktioner. Stadsnätet använder dock en förhållandevis liten del av nätets totala kapacitet. Huvudsakligen används därför nätet av kunder utanför den kommunala sektorn.. Kapaciteten tillhandahålls endast som "svart fiber", dvs. Stokab tillhandahåller fiberoptisk kabel utan ändutrustning. Stadsnätet använder PDH- och SDH-teknik och det fiberoptiska nätets totala längd är ca 700 km. Utbyggnad av nätet pågår i Stockholms skärgård där Stokab redan nu har ca 40 km kabel dragen.

Kunder utöver Stockholms kommun är bl.a. Banverket, Svenska Kraftnät, Teracom, Vägverket, polisen, försvaret och räddningstjänsten. Därtill kommer ett antal företag med stora kommunikationsbehov som försäkringsbolag och Internet/multimedieföretag.

Göteborg Energi har byggt upp ett fiberoptiskt nät i den kanalisation bolaget har för att distribuera energi i Göteborgsregionen. Syftet med nätet är i första hand att förse kommunens förvaltningar och bolag med ett effektivt data- och telefonnät. Ca 60 % av det egna utnyttjandet är datatrafik och 40 % telefonitrafik. Nätets totala längd är ca 130 km. Den överskottskapacitet som finns säljs till externa kunder. Försäljningen sker endast som transportkapacitet med överföringshastigheterna 2 Mbit/s, 10 Mbit/s och 155 Mbit/s men inte som svart fiber.

Kommunen har inte byggt ett eget kommunalt fiberoptiskt tele- och datanät utan köper en motsvarande tjänst från Telia. Nätets längd är ca 150 km och sammanbinder ca 10 förvaltningar och 40 skolor. Kommunen har tagit ett strategiskt beslut att inte bygga nät i egen regi.

 Föregående    Index